Bränsle och svag krona slår mot Ålands ekonomi
Den åländska ekonomin i sin helhet kommer att ha svårigheter att på kort sikt dra nytta av den globala ekonomiska uppgången.
Detta så länge den samlade lönsamheten i färjenäringen inte förbättras, enligt Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB).
Den åländska ekonomin är starkt och direkt bunden till den internationella ekonomin genom förändringarna i råolje-, bunker och bränslekostnaderna. Särskilt stor är påverkan för transportsektorn och sjöfarten, skriver ÅSUB i sin rapport om konjunkturläget för Åland våren 2018.
– Åland är särskilt beroende av oljekostnaderna på grund av transportsektorn, specifikt sjöfarten som är en stor del av vår ekonomi. Sjöfarten är 20 procent av Ålands BNP medan den ligger på 0,5 procent i Finland, säger Richard Palmer som är utredare på ÅSUB.
Bunkerkostnader är högre nu i förhållande till fjolåret och det minskar marginalerna. Men för att situationen för färjenäringen ska förbättras behövs i första hand en ökning av kundunderlaget samt en ökning av kundernas köpkraft, enligt Palmer.
Den svaga kronan gör dock att det är svårt att locka svenska resenärer.
– Ungefär 40 procent av resenärerna är svenskar och svenskarnas köpkraft har försvagats tillsammans med kronan, säger Palmer.
Läs mer i torsdagens Nya Åland!