DELA

Tankar sin egen fiskdiesel

Problemavfall blir biobränsle. Skräpfisk blir gas och gödsel. Övergödningen minskar. Havet blir renare.
Nya innovativa lösningar gör problem till möjligheter, också på Åland.
I Eckerö har fiskodlaren Sixten Sjöblom förvandlat avfallet från sin fiskodling till biodiesel i ett och ett halvt år.
I Hufvudstadsbladet den 5 juli finns ett reportage om yrkesfiskaren Klaus Berglund som drar upp stora mängder så kallad skräpfisk (braxen, mört och andra vitfiskar) ur en övergödd vik utanför Ingå. Genom att dra upp skräpfisken minskas näringsmängden i havet och ekonomiskt värdefullare arter klarar sig bättre. I förlängningen blir viken friskare, är tanken.
Skräpfisken förvandlas till metangas, biodiesel och gödsel. Ekologiskt så det förslår. Hur är det på Åland?
Fredrik Lundberg, som är verksamhetsledare vid Ålands fiskare, berättar att några motsvarande projekt tills vidare inte finns på Åland. Här han man mer koncentrerat sig på att få ner näringsutsläppen.
– Men det är säkert bra att jobba från det hållet också. Skräpfisken innehåller oerhört mycket näring.
Så det kan vara effektivt ?
– Visst, det är effektivt, hela ekosystemet ändras.


Fiskdiesel
Men visst finns det anläggningar på Åland som har potential att producera ganska stora mängder biobränsle. ÅCA:s gasenergiverk är ett exempel. Och i Eckerö Torp har Storfjärdens fisk Ab producerat biodiesel i ett och ett halvt år.
Nya Åland åker dit och träffar Sixten och Erik Sjöblom samt Johnny Fagerström. Att producera biodiesel är en förvånansvärt enkel process, visar det sig.
Först avskiljs fettet från slaktresterna från fiskodlingen genom att avfallet finfördelas och blandas med myrsyra. I form av fiskolja stiger fettet upp till ytan i de stora tankarna.
– Det går lika snabbt som när man tillreder en vinägrett, speciellt om det är så här varmt går det otroligt fort, säger Johnny Fagerström.


Effektivt
Tjugoettårige Erik Sjöblom är den som i praktiken har hand om dieselprouktionen. Han förevisar anläggningen som består av ett antal tankar och rör:
– Vi pumpar råoljan till den här tanken och värmer upp den till 45 grader. Sen skall man blanda ihop metanol med natriumhydroxid i den här tanken och den blandningen pumpas sen ut i råoljan. Blandningarna reagerar och bildar glycerol som sjunker till bottnet medan dieseln flyter upp till ytan, förklarar han.
Dieseln tvättas med vatten och ta daa! Klart att tanka bilen!
– Har man riktigt färsk olja blir biodieseln starkare än vanlig diesel, men är gammal olja blir den lite svagare, säger Sixten Sjöblom.
– Och så luktar det stekt strömming då du kör, påpekar Johnny Fagerström.


400 liter
Biodieselanläggningen är byggd med hjälp av stöd från landskapsregeringen och om fem, sex år borde investeringarna ha betalat sig själv. Kemikalierna som används i produktionen kostar ungefär 20 cent per liter diesel och anläggningen kan producera 400 liter bränsle om dagen.
På årsbasis förvandlas mellan 15 och 20 kubikmeter fiskolja till diesel. Det enda fiskodlarna är kritiska till är att staten skall ha 38 cent per liter i bränsleskatt. Ekologiska bränslen beskattas inte lindrigare än fossila.
– Lägre skatt kunde det vara. Då skulle möjligheterna utnyttjas mer. Om det blir billigare ökar intresset, säger Sixten Sjöblom.


Stor potential
Han tror att det finns stor kapacitet att utöka biodieselproduktionen på Åland. Inte bara för fiskodlingar utan för så gott som allt överblivet eller billigt producerat fett – frityrolja är bara ett exempel.
Hittills används all diesel som produceras i Eckeröanläggningen för fiskodlingens egna behov. Att sälja till privatpersoner behöver inte alls vara omöjligt i framtiden, eftersom potentialen är stor, men så länge produktionen är liten skulle byråkratin bli orimligt stor.
Åländsk skräpfisk då? Kan också den bli biodiesel i framtiden? Svårt att säga förstås. Men den innehåller inte lika mycket fett och det gör den inte lika lönsam, konstaterar Erik Sjöblom.

Fredrik Sonck

fredrik.sonck@nyan.ax

Foto: Erkki Santamala

erkki.santamala@nyan.ax