DELA
Foto: Jonas Edsvik
<b>HÅRD DEBATT</b> Att Sottungas invånare ska garanteras service, det var alla eniga om i går. Men Centern anser att förslaget övergångsstöd bryter mot lagen och att det är kommunen som ska anhålla om att få upphöra, inte landskapsregeringen som ska bestämma det.

”Maktpolitik och utpressning”

    – Sottunga används som murbräcka för kommunreformen.

    Centern är inte nådig mot landskapsregeringens Sottungapolitik.
    Som Nya Åland tidigare har berättat ingår ett så kallat övergångsstöd på 200 000 euro till Sottunga i landskapsregeringens andra tilläggsbudget. Pengarna, som gäller för i år, ska säkra att kommuninvånarna får den omsorg de behöver trots att Sottungas kassakista är tom. Regeringen har också meddelat att man har för avsikt att reformera kommunstrukturen så att Sottunga upphör som kommun för att i stället ingå i en större enhet med bättre bärkraft efter valet 2019.

    ”Riktigt svagt”

    Det här upprör Centern. Oppositionspartiet, som anser att det är kommunerna själva som ska besluta om eventuella samgåenden, riktade skarp kritik mot budgetförslaget då det debatterades i lagtinget i går.

    – Sottunga används som en murbräcka för kommunreformen och för att regeringen ska få visa att nuvarande struktur inte är hållbar. Det är riktigt svagt, sade Veronica Thörnroos (C).

    – Det är enligt nu gällande kommunallag kommunens sak att lämna in en anhållan om att upphöra och det har Sottunga inte gjort. Landskapsregeringen har inte rätt att ta på sig en förmyndarrock och hänvisa till eventuella kommande lagar.

    Thörnroos konstaterade också att begreppet övergångsstöd överhuvudtaget inte förekommer i kommunallagen.

    – Lagtinget kan inte godkänna en budget som inte baserar sig på lag.

    – Följer vi lagen strikt blir det inget stöd. Sottunga tvingas gå till banken men kan kommunen inte betala tillbaka pengarna blir det enligt kommunallagens 49:e paragraf de invalda i kommunstyrelsen som har det slutliga ekonomiska ansvaret, svarade finansminister Mats Perämaa (Lib).

    Att betala ut ett så kallat särskilt stöd, som landskapet gjort i tidigare fall, går enligt Perämaa inte den här gången. Lagen kräver att Sottunga presenterar en plan för hur man ska komma på fötter igen, det kan kommunen inte.

    – Sottungas problem är inte av övergående art.

    ”Likt utpressning”

    Utan det föreslagna stödet skulle alltså både enskilda kommunpolitiker och kommuninvånare på Sottunga enligt regeringen bli lidande.

    – Det här är förvillande likt maktpolitik och utpressning. Självklart vill alla hjälpa Sottunga, hota inte, sade Roger Nordlund (C).

    – Det är inte maktpolitik, det är förändringspolitik. Vi är oroliga för framtiden, svarade kansliminister Nina Fellman (S).

    Från regeringens sida sade man också i går att fler kommuner, ”ett pärlband”, snart kommer att stå inför samma problem som Sottunga.

    I så fall måste lagtinget ta ställning till både fler och större stödsummor innan en eventuell kommunreform klubbas. Nya Åland frågade Fellman och Perämaa om landskapsregeringen analyserat vilka kommuner som är i farozonen och hur stora stöd det rör sig om.

    – Vi har gjort en intern analys, ja, men ingenting vi går ut med. Men det handlar om stora belopp, blir svaret.