DELA
Foto: Jonas Edsvik
<b>SPARKRAV </b>Högre patientavgifter planeras på ÅHS när det ska sparas.

Sparkraven på ÅHS försvinner inte ännu

Skärgårdens hälso- och sjukvård är i fokus nästa år i jakten på bättre kostnadseffektivitet.

Dessutom planeras högre patientavgifter men också ett tak för låginkomsttagare.
– Vilken är landskapsregeringens plan för att genom en i lagtinget brett förankrad strategi säkra kvalitativ vård som motsvarar den åländska befolkningens behov och som säkerställer tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster på hela Åland, undrade bland andra lagtingsledamot Veronica Thörnroos (C) nyligen i ett skriftligt spörsmål.

I regeringens svar konstateras att hälso- och sjukvården fortsättningsvis har en hög prioritering. Bruttokostnaderna för ÅHS är i år budgeterade till 88,6 miljoner euro, för nästa är de som bekant drygt två miljoner lägre.

Avgifter ses över

Landskapsregeringens plan för hälso- och sjukvården offentliggörs i samband med budgeten för 2017 men en hel del planer avslöjas redan nu.

Man håller på att se över avgifterna inom vården. Målet är att öka självfinansieringsgraden men samtidigt vill man ta hänsyn till de mest utsatta och till barns och ungdomars tillgång till vård.

– Sjukvårdskostnaderna för den enskilde får inte bli avgörande för om man söker vård eller inte och därför övervägs införandet av ett högkostnadsskydd för personer med låga inkomster.

Under nästa år ska också både beredskap och service i skärgården ses över ”med målet att på ett mer effektivt sätt möta befolkningens behov av hälso- och sjukvård”.

– Ett treårigt projekt om äldres psykiska hälsa har inletts och för att motverka självmord har en särskild kristelefon upprättats. Barns och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande prioriteras.

Jobba över gränserna

ÅHS har redan under flera år levt med sparkrav med minskade vårdplatser och kortare vårdtider som följd.

– Att vården idag i högre grad än tidigare ges som öppenvård är en självklar följd av att processer och metoder aktivt utvecklats och därtill sparar det personalresurser och minskar risken för sjukhusinfektioner. Som ett bra exempel på detta kan den planerade dagkirurgiska verksamheten tjäna, skriver regeringen som konstaterar att dagens hälso- och sjukvård fungerar bra men att det inte betyder att det skulle saknas utmaningar.

– Morgondagens hälso- och sjukvård måste med nödvändighet i ännu högre grad arbeta sektoröverskridande och hälsofrämjande med metoder som bygger befolkningens ansvar och samverkan mellan olika samhällssektorer. Ny teknik, nya metoder och nya arbetssätt måste på ett kostnadseffektivt sätt tas i bruk. Till detta behövs ÅHS kompetenta och engagerade personals delaktighet. Parallellt med detta utvecklar landskapsregeringen den kommunala strukturen och då delar av socialvården samordnas kommer nya möjligheter till samarbeten att skapas.