DELA
Foto: Daniel Vannan

Han bygger sjöfartsmodeller: ”Ångfartygen har ett helt annat formspråk än dagens fartyg”

Modellbyggarentusiasten Kent Arvidsson gjorde verklighet av sitt intresse sjöfart. Han och frun Maggie byggde en fritidsbostad enligt originalritningar av ett gammalt kaptensboställe. Där får Kent utlopp för sin kreativa sida genom att bygga modeller av gamla ångfartyg.

Kent beskriver sig själv som en nyfiken person som ständigt vill lära sig nya saker. Han har länge haft ett samlarintresse för fartygsmodeller, kaptenstavlor och nauticaföremål. I fritidshuset i Lemland Granboda har han och frun Maggie smyckat inredningen med dessa typer av föremål tillsammans med möblerna i äldre stil som knyter ihop till ett gemensamt tema och till husets ursprung.

– Vi gillar det här gamla, säger Maggie.

Foto: Daniel Vannan
Kaptensbostället i Lemland utgår från en orginalmodell som ställdes ut på Nationalmuseet i Stockholm vid sekelskiftet. När Kent och Maggie tittade runt på museet fick de syn på orginalhuset och insåg de att de ville bygga ett liknande på Åland. Huset utgår från en sexdelad planlösning, men med några modifikationer.

Ångfartygens tid

Utanför huset har Kent gjort i ordning en verkstad där han bygger på sin nuvarande modell av ångfartyget SS Fanny. Han har byggt på modellen i ungefär ett halvår och är i slutskedet av arbetet.

Hur kom det sig att du valde just SS Fanny?

– Jag har en oljemålning av fartyget och min vän Håkan Lindberg hade ritningar från samma varv. Det var inte exakt samma fartyg, men det var liknande. Jag kunde använda det som stöd. Men man fick skala om lite så att det passade, säger han och fortsätter:

– Jag fick god hjälp av honom och han vägledde mig. Många gånger funderar man på hur man ska lösa saker. Det blir väldigt mycket frågetecken ibland. Det handlar också mycket om hur man ska sätta ihop olika delar och utforma dem.

Nu har Kent de sista detaljerna kvar att göra så som ångdrivna vinchar, ankarspel och pollar. Materialet som han använder är åländsk al som han har limmat ihop för att forma fartyget. För att få trämaterialet att se ut som metall har han använt sig av matta färger.

– Det tar betydligt mer tid än vad man vill. Ska man bygga en modell får man bryta ner det i olika etapper. En del grejer är ganska knepiga.

Kents yrkesliv består av några år som maskinist och maskinmästare på ångkraftverk i Sverige. Därefter fortsatte han jobba inom energiområdet som chef och vd.

– Jag tycker att det är skojigt med det mekaniska.

Foto: Daniel Vannan
När man kolla riktigt noga kan man se alla detaljer som Kent har jobbat med. Han började bygga modellen förra hösten och han är nu i slutskedet av projektet.

Är ångfartyg en underskattad modell att bygga?

– Ja det är väl lite så. Det kanske är en generationsgrej. Dagens fartyg är inte så vackra. Ångfartygen har ett helt annat formspråk.

Vad blir nästa projekt?

– Jag har inte helt bestämt mig. Planen är att nästa projekt blir en halvmodell med spegel bakom.

Foto: Daniel Vannan
I början av Kents modellbyggande deltog han i barkbåtsrace på Åland och gjorde sina egna barkbåtar. Till vänster står en modell av Barken Leo. Fiskebåten är inspirerad av flera liknande båtar som han har sett förtöjda i olika hamnar.

Började med bark

Efter att Kent träffade Maggie, från Åland, 1987 tillbringade de flera somrar här även om de bosatte sig i Sverige. I början av Kents vistelser på Åland ställde han upp i barkbåtsrace med handgjorda barkbåtar. Första gången han ställde upp kom han på andra plats. Därefter var hans placeringar inte så dåliga de heller.

– Man byggde ungefär en barkbåt per sommarsemester, säger han och skrattar.

När vi sitter och pratar med honom och Maggie vid matsalsbordet visar Kent upp de första modellerna som han byggde i och med att han deltog i barkbåtsracen.

Stora delar av livet har Kent haft fullt upp med att sköta familj och jobb. Han berättar att det då inte fanns lika stor möjlighet att utveckla sina modellbyggarkunskaper. I stället restaurerade han färdigbyggda modeller då tiden fanns för det. Efter coronapandemin och pensioneringen fick han mer tid i vardagen för att ägna sig åt sin hobby och kunde fokusera på byggande av fartygsmodeller fullt ut, vilket resulterade i hans nuvarande projekt med SS Fanny.

– Det är ju så när man har ett yrkesliv med full fart så finns inte tiden till så mycket annat. Det tar ju ganska mycket tid att hålla på med sånna här saker.

Foto: Daniel Vannan
Maggie och Kent Arvidsson träffades 1987 på Åland. Sedan dess har de tillbringat flera somrar på Åland. Efter att de blev klara med huset i Lemland Granboda bor de nästan hälften av tiden av året här.

Kaptensstuga

I samband med att Kent och Maggie gick i tankarna på att föra upp en egen fritidsbostad på Åland i början av 2000-talet hittade de till slut sitt drömhus. När paret besökte Nationalmuseet i Stockholm upptäckte de ett gammalt kaptensboställe i form av en stockstuga som stod utställd. Kent och Maggie berättar att de fascinerades av hur huset var byggt och dess detaljer. Då föddes idén av att bygga en likadan på Åland men i åländsk stil.

Sagt och gjort stod kaptensstugan uppförd på tomten i Granboda 2004. Därefter har de själva fixat på de olika delarna av huset i etapper.

Orginalhuset är från 1700-talet och byggt enligt en sexdelad planlösning, vilket innebär att huset traditionellt utgår från sex nästan lika stora rum på bottenplanet. I regel ska varje rum ha dörr som ansluter dem till de intilliggande rummen. Kent och Maggie har anpassat huset med några modifikationer och moderna lösningar så att de uppfyller deras behov.

– Det är en gammaldags planslösning. Det är lite intressant för det skapar olika miljöer. Det blir väldigt ombonat, säger Kent.

Foto: Privat
Matsalen knyter samman rummen på bottenvåningen. ”Det blir väldigt ombonat”, säger Kent.

Personligt värde

Inne i kontoret från matsalen har Kent fyllt nästan varenda väggyta med tavlor på olika fartyg. Längs väggarna har han ångfartyg i glasmontrar. Förutom tavlor och fartygsmodeller har han också nautiska föremål, som till exempel ett nakterhus som står i hörnet.

Kent berättar att inom konstvärden har kaptenstavlorna nästan inget värde alls. Men för honom betyder tavlorna väldigt mycket. Kaptenstavlor var ofta målade av självlärda sjömän som inte har någon tidigare konstutbildning. Innan kamerans tid var syftet att ha en bild av sitt fartyg som man kunde hänga på väggen.

– Skeppsporträtt var ganska vanligt och det ville man ju ha om man var redare eller befälhavare. Så det fanns så kallade pilmålare som målade tavlor på uppdrag av fartygets kapten. Det har jag tyckt ha varit kul att samla på runt om i världen, säger han.

Foto: Daniel Vannan
Skeppsmålningen från 1700-talet är ganska ovanlig enligt Kent. Eftersom Åland tillhörde det svenska riket på den här tiden kan detta skepp mycket väl vara ett åländskt fartyg, menar han.