SÖK
MENY
”Här ska barnbarnet studsa”
Vid Högbackagatan i Hindersböle i Mariehamn håller Seidi Johansson på att montera ihop en studsmatta på gräsmattan. Hon får hjälp av sonen Kenneth Johansson.
– Det är mest mitt barnbarn Denice, 12 år, som ska använda den, förklarar hon. Denice köpte den för några år sedan för egna pengar som hon sparat från födelsedagar och den har varit mycket använd i tre eller fyra säsonger sedan dess.
Men står den inte i vägen?
– Man får knuffa undan den bara när man ska klippa gräset. Det går bra.
Studsmattor finns i nästan var mans trädgård numera.
– Jo, det är ju så roligt för barnen att hoppa.
Måste alla ha en egen?
– Visst kan de dela ibland. Men det sägs ju också att man ska hoppa en och en i taget för det går lätt att skada sig om man råkar hoppa på varandra.
Sedan så skymmer den ju dina blommor också…
– Ja, ja. Jag har inte så fint i trädgården längre. Och vad gör man inte för sina barnbarn.
Så berättar Seidi Johansson vad som inträffade på påskdagen. Hon var nästan på väg att ringa tidningarna då.
– Det var Denice som var ute och cyklade på gatan. Hon såg ett djur och förstod först inte vad det var. Sedan såg hon att det var en orm. I samma stund kom en kråka och tog ormen. Den satte sig här på grannens tak och mumsade i sig den. Jag riktigt såg hur den slet och rev i ormen. Det var så äckligt.
Var det en huggorm?
– Det är svårt att säga. Men en orm var det. Det syntes tydligt.
Oj, det var en historia. Nu kom den i tidningen i alla fall. Vem skickar du din hälsning till?
– Jag hälsar till barn och barnbarn, det vill säga Gunnel, Kerstin, Kjell och Kenneth och Ramona, Andreas, Anneli, Adam och Denice.
