
”Hjärtat har inte landat ännu”
Stora blöta vita slaskflingor singlar ner från himlen, när Nya Åland träffar Tamara Himmelstrand på stadsbiblioteket. I famnen har hon en stor trave med böcker. I bokhögen finns allt från barnens Kalevala, en hundbok, en självhjälpsbok, en pekbok på franska och ”Flickornas historia”.
– Den ska jag läsa för min son, säger Tamara.
Brukar du läsa mycket?
– Det här är ingenting emot hur många böcker jag brukar låna. Det är här jag lånar alla böcker som jag använder i hemundervisningen för mina tre barn.
Hur väljer man böckerna man använder i hemundervisningen?
– Jag använder en metod där man försöker följa barnets intressen. Om barnen är intresserade av vad de läser suger hjärnan åt sig kunskapen.
– Min dotter är mycket intresserad av konst och har lätt att lära sig historia och geografi genom konsten. Min son är helt tvärtom, han är intresserad av vetenskap och går i gång på kemi, bilar, teknik, djur och natur.
Att det blev hemundervisning var inget Tamara själv självmant gick inför. Det var då hon insåg att hennes i dag 20-åriga son inte klarade av att gå i skola som hon började se sig om andra möjligheter än den traditionella skolundervisningen.
– Det fanns inga andra alternativ.
Hur mycket läser ni?
– Barnen läser enormt mycket, i snitt blir det en bok i veckan.
Tamara och hennes familj flyttade från Sverige för tre år sedan. Det var förbudet mot hemundervisning som fick familjen att lämna Uppsala för Geta.
Hur var det att flytta?
– Det var ett stort steg. Vi flyttade nästan över en natt. Hjärtat har fortfarande inte landat riktigt.
Vem vill du hälsa till?
– Alla hemundervisare.