DELA
Foto: Kiki Alberius-Forsman<07_Bildrubrik>HÖR LUMPARN Carina Karlsson kan faktiskt höra havet svalla från sitt arbetsrum. I fönstret ser hon familjens tre hästar i hagen, arbetstiden är periodvis mycket disciplinerad, 8.00 till 13.00, och på en motionscykel ”tar hon sig” till och från jobbet.

I närkamp med Sund och poesin

Det var en gång en tjej från Sundsskogarna, en ljus överkänslig tolkare av urtidens och nutidens tecken. Så skir. Så ömtålig. Nästan genomskinlig.

Glöm det! Carina Karlsson har blivit en robust medelålders flicka som diktar på av hjärtats lust, av ohejdad vana ända från tidiga skolår. Hon verkar stark, möter blick mot blick, hon är förekommande, glad.

– Redan som barn ville jag skriva böcker, säger hon. Jag ville bli författare eller skridskoprinsessa.

Läs hela intervjun i Nya Åland den 16 februari.