Fakta/Berit Myllykoski, 75 år
Namn: Berit Myllykoski, född Söderstrand.
Född: den 23 november 1934 i Finström Ämnäs.
Bor: i Mariehamn.
Yrke: pensionär.
Familj: maken Volmar, sönerna Bror och Anders med familjer.
Intressen: musik, naturen, handarbete, pussel, promenader och cykling.
Födelsedagen: firas inom familjen.

Fakta/Volmar Myllykoski, 80 år
Namn: Volmar Myllykoski.
Född: den 28 december 1929 i Sund Kastelholm.
Bor: i Mariehamn.
Yrke: pensionerad kommunalarbetare.
Familj: fru Berit och sönerna Bror och Anders med familjer.
Intressen: cykling och korsord.
Födelsedagen: firas inom familjen.

När Volmar Myllykoski kom i fatt Berit Söderstrand på vägen i Sund Kastelholm var det inledningen till ett äktenskap som firar sin 55-årsdag den 26 december.
– Vi hade samma hemväg, säger Berit.
Båda bodde då i Sund Kastelholm, men Berit föddes i Finström, bodde i Hammarland ett tag tills föräldrarna arrenderade mark i Kastelholm. Volmars föräldrar bodde i ett torp som hörde till Kastelholms gård och han är döpt i stora salen i gårdsbyggnaden.
Den 26 december 1954 blev Berit sålunda fru Myllykoski. Vigseln skedde i Sunds prästgård med endast vittnen närvarande.
– Det var klockan 15 och Evald Snellman vigde oss. Det var lite snö och halt, men solen sken och det var vackert, minns Berit.

Nybyggare i Mariehamn
År 1957 flyttade det unga paret till Mariehamn. Berits föräldrar köpte en tomt på Badhusgatan 13 och huset som byggdes där är fortfarande Berits och Volmars hem.
Ni var som nybyggare då?
– Ja, det fanns ingenting här, säger Volmar. Allt byggdes nästan på en gång. Vi har sett den här delen av Mariehamn byggas upp.
Berit blev hemmafru.
– Det var mer så på den tiden.
Volmar började jobba den 17 april 1957 och den första januari 1993 gick han i pension. Då hade han jobbat 35 år, 8 månader och 16 dagar på Mariehamns stads parkavdelning som traktorförare. Fast han minns att det även användes hästar i början av hans anställningstid.
– Ja, stallet var vid Doktorsvillan, säger Berit och pekar mot Badhusberget till.
Volmar fick vikariera hästförare när den ordinarie, Sven Mattsson, var på semester. För övrigt hade han hand om bland annat gräsklippning och transporter. Han plogade också väg över isen till Järsö innan bron byggdes.
Järsö har blivit hans speciella utflyktsmål dit han cyklar på det som han kallar sin ”södernresa.” Förr bjöds han på kaffe av Henny Öhman, men hon har flyttat in till stan.

Långa arbetsdagar
Förutom arbetet på parkavdelningen hade Volmar tillsammans med en kompanjon startat en liten rörelse som sysslade med trädgårdsskötsel. Dessutom var han nattvakt under några somrar på en liten passagerarbåt som hette Norrtelje.
Du var nästan aldrig hemma då?
– Jo, jag var hem och äta, säger Volmar.
Berits uppgift blev att se till barnen och hemmet.
När Volmars far dog 1970 blev det slut på extraknäckandet i andras trädgårdar. Volmar tog över faderns jordbruk tillsammans med sin bror, vid sidan om sitt dagarbete på parkavdelningen. Han arbetade långa dagar under de 20 år han höll på med det.

Handarbete och trädgård
Men nu har Berit och Volmar gott om tid att göra annat. Berit har varit en flitig handarbetare ända sedan hon gick en termin på Ålands kvinnliga hemslöjdsskola i Tosarby våren 1953. I hemmet finns stramaljbroderier och annat handarbete som vittnar om intresset. Även trädgården sköter hon och hennes stolthet är en enorm rhododendron som står bakom huset.
– Volmar tog vara på sådant som andra kasserade, säger hon.
Och den kasserade kvisten har blivit en enorm buske.

Cyklar 40 kilometer
Ett stort gemensamt intresse som man kanske inte väntar sig av personer i Berits och Volmars ålder är cykling. När föret tillåter cyklar de 40 kilometersrundor oftast till Näfsby, Gölby och sedan tillbaka hem.
Volmar har alltid cyklat till jobbet, men efter pensionen började han bege sig ut på längre cykelturer. Så småningom följde Berit med.
– Jag började den 25 juli 2007. Jag har allt uppskrivet.
Varför cyklar ni så långt?
– När man en gång tar ut cykeln ska man cykla, säger Berit.
Berit tar också tid och den vanliga sträckan tar dem från 3 till 3,5 timmar.
– Vi tar det nog bara lugnt, säger Volmar.
– Det beror på vinden, säger Berit. En gång cyklade vi på 2 timmar och 25 minuter, men det gör vi nog inte om.
Man hör att det är hon som är mest tävlingsinriktad.

Berömmer trafiken
Nu på vintern cyklar inte paret Myllykoski, det känns för riskabelt.
Cykelturerna har inte utrymme för kaffepauser, lite choklad och russin tar man med sig. Men i planerna finns längre utflykter som kanske kräver en kaffepaus.
– Vi har funderat på Långnäs eller Geta, säger Berit.
Både Berit och Volmar vill framföra en hälsning till alla vägtrafikanter.
– Vi vill ger beröm åt all lätt och tung trafik. De tar hänsyn till oss, vi har inga problem med trafiken.
När väglaget inte gynnar cykelturer brukar paret Myllykoski promenera. Det blir som en sightseeing i Volmars arbete.
– Volmar brukar säga, den här gräsmattan har jag sått och det där trädet har jag planterat.
Ja, det måste väl märkas att man jobbat över 35 år med stadens planteringar.

NINA SMEDS
nina.smeds@nyan.ax