SÖK
MENY
Hoppsan! Så vart man gumma då
I södra skärgården, som det heter, med sol och bad, skulle 70-årsdagen avnjutas. I lugn och ro. Så var det tänkt. Så dagen startade med ett dopp i ljumma Atlantvågor med hela himlen pärlemorfärgad i soluppgången. Jo man tackar!
Nå, present hade snälle gobbin inköpt, en fin sak hemmavid. Den fina saken hade en inskription ”du ska inga va rädd för någe” på ren och skär åländska. Så då förstod hon ju att hon inga behöver va rädd för någe alls längre. Jo man tackar!
I en träningsbok råkar hon just denna dag läsa om äldres balans. Är man 69 år eller yngre ska man kunna stå på ett ben i 32 sekunder. Är man 70 eller mer räcker det med 22 sekunder. På en dag sänks prestationen med tio sekunder. Va bra, tycker Inga Heller d. ä. och gal som en tupp på ett ben.
Det var sedan dags att ta sig med hyrbilen in till närmaste stad, Corralejo, för att lämna tillbaka sagda bil. Efter 70-årsdagen får man icke köra så mycket som en meter om man inte har nytt körkort i skick. Och kloke gobbin sa att det är fasligt riskabelt, för då gäller inte heller försäkringen.
Nytt körkort ska man ha som 70-åring, naturligtvis, myndigheterna måste ju ha koll på att man är redig i huvut fortsättningsvis, och det hade hon befunnits, det var bara det att det nya kortet inte hade hunnit komma henne tillhanda innan avfärden söderut.
Sedan var det i Corralejo ett fasligt besvär att komma med bussen tillbaka hem till den charmiga fiskebyn igen. Vem var det som sa att man blir flexibel av att resa? Det är – ibland – bara att finna sig i läget.
Google maps fick fnatt, en buss var full, en annan buss kom försent – efter låååång väntan var de hemma igen. Där besöktes småningom finfina restaurangen med det roliga namnet Den blå kon, La Vaca Azul, där servitörerna hjälper till med att rensa fisken åt gästerna. Jo man tackar!
Sent på hotellet hittar den nyblivna 70-åringen en flaska champagne i kylskåpet. Det var själva hotell-ladyn som gratulerat den finska ”madam”, som hon kallade henne.
Hotell-ladyn, som ursprungligen var från Singapore, gift med en österrikare, boende på en Kanarieö, hade verkligen ansträngt sig för att få fram rätt budskap. Dagen därpå förundrade hon sig också över hur vi kan leva med ett så konstigt språk med så många prickar över bokstäverna. På flaskan stod med stora spretiga bokstäver:
HYVÄÄ SYNTYMÄPÄIVÄÄ.
Så. Alldeles nyss var man tjej. Sedan blev man fruntimmer och sedan tant. Och hoppsan! Så vart man gumma då.
Inga Heller d.ä. säger som Peter Pan sagt om döden:
– Där har jag aldrig varit förut. Det blir spännande.
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
