Jag har fått en läsarfråga om ”erythema multiforme” hos hund. Jag passar samtidigt på att även mer generellt beskriva situationer där immunförsvaret överreagerar på den normala vävnaden, och vad det kan leda till.

Läsarfråga: Min hund har fått diagnosen erythema multiforme. Jag skulle gärna få mer information om den.

Henrik svarar: Erythema multiforme (EM) är en överkänslighetsreaktion hos hund som också finns beskrivet hos andra djurslag, inklusive människa. Det är en sjukdom som karaktäriseras av förändringar i huden som triggas igång av en yttre orsak. Hos människa är det vanligt med Herpes Simplex infektion som underliggande orsak.

Hos hund är det mer vanligt att reaktionen sätts igång av läkemedel. Vanligast är vissa antibiotika och avmaskningsmedel men även vanliga schampon samt foder kan orsaka EM. Precis som hos människa kan även infektioner starta EM, hos hund vanligen analsäcksinflammation eller herpes- och parvovirusinfektioner. Dessutom kan tumörer skapa en immunförsvarsreaktion som yttrar sig i EM. Slutligen kan dessa hudförändringar ses till följd av en så kallas autoimmun reaktion.

En speciell immuncell, så kallas cytotoxisk T-cell (mördarcell) angriper de översta hudcellerna (keratinocyter) och skapar en typisk reaktion (apoptos) som går att diagnosticera via så kallad hudbiopsi. Kliniskt så ser man ofta små blodfyllda blåsor eller mindre till större sår. Förändringarna uppstår vanligen på båda sidor av kroppen samtidigt. De kliar sällan, men gör ont och påverkar hundens livskvalité. Typiskt är att skadorna sitter i armhålor, ljumskar, tassar eller öronlappar. Ibland ser man förändringar på övergång mellan hud och slemhinna eller ibland till och med direkt på slemhinnor.

Skadan kan gå över av sig själv, särskilt om man lyckas identifiera triggningen och kan sluta med exempelvis en medicin som startat reaktionen. Ibland är det svårare att identifiera orsaken, eller åtgärda (till exempel en tumör och autoimmun sjukdom). Då måste man sätta in någon form av immunförsvarssänkande medicinering. Ofta innebär det kortisonbehandling. Här försöker man, efter en tid, att sänka dos och slutligen helt trappa ut. Detta för att undvika kortisonrelaterade biverkningar. Om inte kortison räcker, får man sätta in andra former av behandlingar. Här förekommer mediciner såsom ciklosporin och azatiopin eller annan typ av cellgifter. Om reaktionen orsakats av en tumör skall den självklart försöka behandlas med kirurgi eller annan lämplig åtgärd beroende på cancertyp.

Om sjukdomen bryter ut igen när man slutat medicinera ställs hunden på livslång behandling. Här måste man återkommande undersökas av veterinär för att se att inte oacceptabla biverkningar tillstöter och att man självklart dessutom håller sjukdomen i schack.

Prognosen är god om den läker av spontant, eller när man har enstaka förändringar. Vid mer omfattande förändring och särskilt om även skada på övergång mellan hud och slemhinna eller rena slemhinneskador finns med så kan det vara sämre. Det händer tyvärr att hundar får somna in då man inte lyckas bryta den immunologiska reaktionen.

redaktion@nyan.ax

Mer läsning

Här är Sveriges nya generalkonsul på Åland

Fem färjor för 19,3 miljoner

Adelina Engman lämnar BP