Åländsk politik handlar mer och mer om bidrag, utredningar, oförmåga att fatta obekväma beslut och fluffiga plattityder utan täckning i politisk handlingskraft. Nedan exempel på 10 brådskande punkter som behöver lösas innan sommaren.

1) Näringsrättslagstiftningen. Modernisering av näringsrättslagstiftningen dröjer. Näringsliv och potentiella nyetableringar lever under tiden i ett vakuum. Lagstiftningen måste fram.

2) Konkurrensutsättningar. Flera offentliga verksamheter kunde konkurrensutsättas för att minska det offentliga åtagandet, förbättra företagandet och öka kostnadseffektiviteten. Dessutom bör lr lagstifta om utmanarrätter, så att fristående aktörer kan erbjuda sina tjänster och skapa en positiv konkurrens när det gäller såväl pris som kvalitet på tjänster som det offentliga idag har monopol på.

3) Ekonomin. Ålänningarna är överbeskattade och tvingas betala när den offentliga ekonomin missköts å det grövsta. Det är en omöjlig ekonomisk ekvation att låta den offentliga sektorns andel av arbetsmarknaden fortsätta växa. Trenden måste brytas och lr behöver göra långsiktiga prioriteringar om vad som ska ingå i den offentliga välfärdskärnan. Stora uttag från PAF och tillfälliga extra skatteintäkter när Ålands nya avräkningssystem överlappade det tidigare har räddat lr från att tvingas låna till driften.

4) Skatteverktyget. Åland behöver nyttja möjligheterna till tillväxtstimulerande skattepolitik via kommunalskatt och samfundsskatt främjande arbetslinje, företagande och inflyttning. Basala områden för en god offentlig ekonomi och hörnstenar i det nya avräkningssystemet. En långsiktig och finansierad avdragsreform är A och O för tillväxten.

5) Kriskommunlagstiftningen. Politiken får aldrig bli viktigare människan. Utebliven kommunreform gör kriskommunlagstiftningen akut.

6) Vattenlagen. Ny vattenlag behövs för att säkra god vattenstatus, men även för att ge våra företag, speciellt inom matklustret, tydliga och förutsägbara riktlinjer i utvecklingen av hållbar matproduktion. Betydelsen av en ny vattenlag går inte att överskatta och får inte längre försenas på grund av politisk senfärdighet.

7) Skärgårdstrafiken. Landskapsregeringen har haft tre år på sig att till lagtinget leverera en långsiktig plan över morgondagens skärgårdstrafik.

8) PAF. Överskottet från PAF får aldrig användas till den dagliga driften av offentlig verksamhet. Det ska gå till tredje sektorn och i övrigt ”fonderas” i balansräkningen och kunna användas till specifika tillväxtsatsningar.

9) Kostnadsfritt gymnasium. Åland blir sist ut att införa kostnadsfritt gymnasium. Tyvärr på ett sätt som ökar byråkrati och kostnader. När våra grannar skapar en helhet och anpassar studiestöd till kostnadsfritt gör lr tvärtom, slutresultatet pekar på en ofinansierad modell. Lr har fortfarande vintern på sig att göra om och rätt.

10) Digitala transformeringen. I senaste budgetbetänkandet konstaterar finans- och näringsutskottet att det finns vedertagna modeller för digitalisering av offentlig sektor, vilka bör användas så att man undviker att göra onödiga misstag. Utskottet uppmanar lr att återkomma med ett meddelande till lagtinget i vilket förvaltningsgemensamma definitioner och principer för digitaliseringsarbetet anges.

JOHN HOLMBERG
LAGTINGSLEDAMOT (LIB)

Mer läsning

Så ska självstyrelsen tas vidare – ”Så bred förankring som möjligt”

Över 2 000 skrev under för Galtbytrafiken

Fjärde ändringsbudgeten godkändes också