SÖK
MENY
15 miljoner euro kräver säkerhet
Den pågående energikrisen har lett till kraftigt stigande och fluktuerande elpriser och nästan hela tilläggsbudgeten genomsyras av detta.
Energikrisen har många orsaker.
I Tyskland drog de ner produktionen av kärnkraftsel för att ersätta det med slumpmässig vindel och gas från Ryssland, som visade sig vara ett misstag.
I Sverige har man stängt kärnkraftverk och satsat på slumpmässig vindel med stora fluktuationer i priset.
I Finland stoppade Marin-regeringen import av olja och el från Ryssland utan övergångsperiod, vilket Ungern har och bensinen kostar där 1,30 euro per liter. På Åland planeras vindkraftverk, som producerar som fyra kärnkraftverk när det blåser lagom. När det blåser för hårt eller för lite, så räcker inte elen till en glödlampa och elpriset går i taket.
Mariehamns energi valde att destruera reservkraftverket G1 för drygt 700 000 euro. Vad jag förstått så kunde ME redan nu ha fått få billigare el från G1 för sina konsumenter. Styrelseordföranden Jörgen Pettersson (C) höll i bilan.
Den största summan i tilläggsbudgeten är 15 miljoner euro:
”Landskapsregeringen föreslår att lagtinget ger landskapsregeringen en fullmakt att fram till 31.12.2023 bevilja garantier och lån uppgående till sammanlagt högst 15 000 000 euro till företag på Åland verksamma inom handeln med el. ”
Dessa lån och garantier på skall gå till två privata företag utan krav på motsäkerhet. Vem i lagtinget vill satsa 15 000 000 euro av skattebetalarnas pengar som lån och säkerhet till två företag utan garantier? Är inte detta en slapphänt hantering av gemensamma resurser.
Dessa lån och garantier kan inte påverka marknadspriset eller bolagens priser.
Vi kan läsa att statens låne- och garantiprogram inte ännu är klart. Varför kan man då inte invänta detta med detta då vi också kan läsa: ”Behovet av likviditet och säkerhet torde öka mot slutet av året”.
Det är landskapsregeringen, och inte lagtinget, som skall fastställa lånevillkor. Åländsk demokrati har inte förtroende för landskapsregeringen i denna fråga när man ser hur snabbt förslaget forcerats utan krav på säkerhet. Lagtinget måste fastställa lånevillkor som kan stödas både av skattebetalarna och företagen.
Vad skall dessa pengar gå till? Om man läser om företagen som den finska regeringen vill stöda så är det elproducerande företag och deras problem. Men våra två stora elbolag är just elhandelsföretag. Varför behöver de lån och garantier? Varför går inte bolagen till banken, uppvisar normala säkerheter och tar ett normalt lån? Högre ränta?
I vissa sammanhang talas om dyra derivat? Vilken typ av derivat är det här fråga om? Derivat, som behövs för verksamheten eller spekulativa derivat?
Båda elhandelsbolagen skriver om derivathandel i sina årsberättelser för 2020 och om vinster om drygt 250 000 euro. Har strategierna ändrats?
I budgetförslaget talas om ”elbolagen”, men i media kan vi läsa att Mariehamns energi inte är i behov av garantier. Varför är situationen olika i de olika bolagen? Ska 15 miljoner euro i lån och garantier gå till ett enda privat bolag? Ju mer man granskar detta ärende desto flera frågor dyker upp.
Det talas om att ett elhandelsbolag måste agera bank åt kunderna, men så är inte fallet. Min el- och gasräkning i Portugal är en uppskattning av förbrukningen och senare kommer en utjämning. Elbolaget binder betydligt mindre kapital och agerar inte bank.
Trots allt detta kan behov finnas på grund av de stora prisvariationerna, men de innebär också en risk för företaget. En risk, som även skattebetalarna måste få en säkerhet för.
Lånet föreslås alltså att ges utan krav på motsäkerhet och att landskapsregeringen, inte lagtinget, skall fastställa lånevillkor.
Behovet av likviditet och säkerhet torde öka mot slutet av året så det finns ännu ingen brådska. Bolagen behöver inte agera bank och det finns banker för att bistå tillfälliga likviditetsproblem.
Av dessa orsaker kan Åländsk demokrati inte godkänna anslaget för lån och garantier i detta skede. Det gäller 15 miljoner euro av skattebetalarnas pengar, som måste hanteras med största respekt.
STEPHAN TOIVONEN
ÅLÄNDSK DEMOKRATI
