ÅHS sparplan svårbegriplig
ÅHS presenterade sina sparplaner den 26 oktober i tidningen Åland. I artikeln sägs ”Fler till primärvården – färre till specialister”. I texten sägs att vi har flest specialsjukvårdsbesök i landet per capita och att primärvården är underutnyttjad. Man avser minska besök på akuten – inbesparing 0,5 miljoner per år 2025–2026, minska antalet polikliniska besök – inbesparing två miljoner/år 2026–2029. Minska antalet korta inläggningar – inbesparing 1,7 miljoner. Vad skall ge dessa inbesparingar? Inget som helst svar ges i artikeln.
Åsub anger 2023 besök i primärvården 111 227, i psykiatrin till 16 426, inom somatisk specialsjukvård 67 119. Uppenbart rör det sig inte om enbart läkarbesök som ligger betydligt lägre utan även besök till vårdpersonal, fysioterapi, talterapi, hörselvård och så vidare. Läkarbesöken inom den samlade specialsjukvården har ungefär lika många besök som läkarbesöken inom primärvården. Dessa redovisas dock inte separat i ÅHS årsberättelse eller i Åsubs rapporter.
Vi kan inte jämföra Åland med fastlandet på grund av våra insulära förhållanden. Vi måste ha våra jourlinjer (på våra trettiotusen innevånare har vi åtta läkarbaserade heldygnsjourer och en deldygnsjour. För att upprätthålla en läkarjour behövs minst fyra specialister annars blir jourbördan orimlig). Vi måste kunna ha korta inläggningar. Vi måste veta att patienten är stabil innan vi skickar hem patienten till skärgården.
Nyligen publicerade tidningen Sjukhusläkaren en larmrapport om 100 dödsfall som kunnat undvikas om patienten lagts in. På många ställen går viktig arbetstid åt när man försöka hitta en vårdplats åt patienten. Korridorer och förråd utnyttjas ibland. På vilket sätt ämnar man spara – minska antalet vårdplatser och minska personal?
Vi är ännu långt ifrån ett fungerande egenläkarsystem som bör ha personkontinuitet och vara lättillgänglig. Ibland kan väntetiden till hälsocentralen vara flera veckor för icke akuta besök. Jag har försökt ta reda på antalet läkartjänster och läkarbesök klinikvis inom ÅHS och hur många av tjänsterna som är besatta. Denna information ger man dock inte ut från ÅHS.
Informationen är angelägen om man från ÅHS ledning anser att specialsjukvården är överbelastad och att primärvården är underutnyttjad. Primärvården har 18 tjänster av de totalt 80–90 läkartjänster som finns inom ÅHS. Och primärvården har ungefär lika många polikliniska läkarbesök som den samlade specialsjukvården (omkring 35 000 vardera). Vi är beroende av att köpa läkartjänster och av unga läkare under utbildning.
Gränsdragningen mellan specialsjukvård och primärvård kan inte vara densamma på Åland som vid storstädernas universitetskliniker. Och vår fina sjukvård beror i hög grad på det smidiga samarbetet mellan specialsjukvård och primärvård och vår jourberedskap. Vår litenhet är också en styrka. Kolleger kan lätt och informellt konsultera varandra för patientens bästa.
ÅHS budget är cirka en tredjedel av landskapets budget som nu skall debatteras i lagtinget. Lagtingsledamöterna som fastställer budget har ett stort ansvar och bör ha tillgång till ett relevant underlag från ÅHS.
MOGENS LINDÉN
LÄKARE – TRETTIO ÅR INOM ÅLÄNDSK SJUKVÅRD,
LAGTINGSLEDAMOT GRÖN VÄNSTER