DELA

Åland behöver en aktiv plan för utrikespolitiken

För andra gången har Finland fått en plats i Europaparlamentet och för andra gången har Finland nekat Åland denna plats trots tidigare löften från finska politiker. Det föreligger inga juridiska hinder för politikerna i Helsingfors att ge en plats till vår 100-åriga autonomi. I stället ser vi att en stat som har som mål att främja mänskliga och folkrättsliga principer internationellt, agerar helt tvärtom inom rikets egna gränser.

Med jämlikhetsprincipen borde Finland beakta båda parlamenten i riket det vill säga riksdagen och lagtinget. Grundlagsutskottet, den instans som skall se till att Finland agerar som en rättsstat, samt riksdagen har tvärt om förkastat förslaget om att Åland skulle bilda en egen valkrets och få en egen plats i EU parlamentet. Allt detta sker trots att Åland hade egen status redan vid omröstningsprocessen till EU-medlemskapet som ingen annan del av Finland hade. Ålands självstyrelse tillkom genom folkrätten och inte på grund av befolkningsmängd det vill säga hela Ålands fundament är en folkrättsligt kvalitativ fråga och inte en kvantitativ sådan.

EU och dess lagstiftning berör varje ålänning i vardagen. Det påverkar priserna på varor vi konsumerar, produktions- och transportkostnaderna för till exempel jordbrukets möjligheter till lokal matproduktion. Vårt åländska näringsliv påverkas så mycket att om vi inte agerar nu, kommer det inte framöver att finnas samma resurser för vård och omsorg.

Skillnaden med de andra nordiska autonomierna är häpnadsväckande. Färöarna hade nyligen ett direkt möte med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen trots att de inte är medlemmar i EU. Men med medlemslandet Danmarks statsminister Mette Frederiksen som dörröppnare. Färöiska premiärministern har bjudit von der Leyen på besök till Färöarna i år.

Åland måste följa i de fotspår som autonomin Färöarna med en aktiv diplomati visar oss. Enbart så kan vi få statsminister Petteri Orpo och andra ledande finska politiker att respektera Ålands rätt.

Åland behöver en aktiv färdplan för vår utrikespolitik. Ålands framtid har genom sitt medlemskap i EFA många gånger fått hjälp att lyfta Åland i EU-parlamentet. Direkt efter beslutet om Finlands nya EU-plats fick Åland stöd av EFA:s EU-parlamentariker som hade kampanj i EU-parlamentet med den åländska flaggan och texten ”Åland förtjänar en plats”. Utanför riket får vi större stöd än inifrån. Det måste Åland bättre ta vara på.

Inom Norden har Åland arbetat aktivt och haft betydande poster i det nordiska samarbetet. Färdplanen för Åland ska vara att höja Ålands status utrikespolitiskt i kampen för den förlorade rösten i EU. I motsats till Finland behandlar Danmark sina tre parlament och regeringar jämlikt.

Åland bör höja sig än mer på nordisk nivå och följa i de övriga nordiska autonomiernas fotspår genom att ta plats vid bordet med eget mandat. Ålands behöver också en utrikesminister och en åländsk diplomati som är med i processen och besluten från början. En sådan konkret strategi saknas trots det aldrig så utmanande läget.

Vilken strategi har den nya åländska regeringen i dessa ödesfrågor?

PEGGY ERIKSSON, ORDFÖRANDE

MAIKEN POULSEN ENGLUND, VICEORDFÖRANDE

BRAGE EKLUND, VICEORDFÖRANDE

MAGNUS JANSSON

LINDA JANSSON

YVONNE SUNDBOM KORPI

MIKAEL SELANDER

GUNDER ANDERSSON

ROLF GRANLUND

GUNNAR GRANLUND

JONNY LANDSTRÖM

ÅLANDS FRAMTID