Redan innan vindkraftsbetänkandet kom till lagtinget kunde vi läsa i media: ”Enhälligt utskott vill snabba på utvecklingen av vindkraft”. Rubriken var både rätt och fel, men vi vill ge vår syn på frågan.

Vi från Åländsk demokrati anser att alla kritiska synpunkter och risker med projektet har sopats under mattan. Vi har i olika sammanhang påtalat de risker, som vi ser.

Redan i remissdebatten framförde vi risken med de mikrofibrer som släpps ut. Ju större vindkraftverken är desto mer mikrofibrer sprids i vattnet. Utskottet nöjde sig med att lyssna på uppgifter från lobbyister om att utsläppen är 75 kilo per år. Norska forskare har undersökt hur mycket som verkligen sprids och kommer till storleksordningen 75 ton per år.

En annan risk är Bisfenol A, ett gift som kan förstöra vattnet i hela Östersjön, och som EU skärper kraven för hela tiden, men som inte heller bekymrade utskottet.

I lagtinget sade Jörgen Pettersson (C) att vindkraftsprojektet är bra för miljön. Det är en uppenbar risk att den åländska vindkraftsparken kan bli den största enskilda utsläppskällan för mikrofibrer i Östersjön. Sedan när är mikrofiber och Bisfenol A ”bra för miljön”?

Ledamot John Holmberg (Lib) att det inte finns några problem med projektet.

Han var väldigt skeptiskt till en plastmatta på WHA på grund av mikrofiber. När har de slutat ”vara ett problem”?

Vindkraftverk avger ett lågfrekvent ljud, som fortplantas långa vägar via vattnet. Effekten av detta bekymrade inte heller utskottet trots att vindkraftverk i Sverige fått avslag på etableringsansökan på grund av ultraljudet.

Var är alla miljövänner i vindkraftsdebatten?

Det har börjat framkomma att många vindkraftverk har lönsamhetsproblem. Detta är ett problem för investerarna, men om ett kraftbolag går i konkurs kvarstår 600 vindkraftverk av Eiffeltornets storlek. Avvecklingen hamnar hos de åländska skattebetalarna. Detta lyftes inte i betänkandet då det ju inte finns några problem.

Vi måste därför ställa stora och tydliga krav på en fondering under de första 10 åren. Inte inom bolagen, som kan flytta till andra världsdelar, utan ett krav på lokal deponering.

Ett annat miljöproblem är ju att propellerbladen i dagens läge inte kan återvinnas. Hur ”hållbart” är det att få 1800 propellerblad i den åländska skärgården?

Det finns alltså inte ett enda ord om vindkraftverken inverkan på Ålands natur och miljö i betänkandet. Det andas enbart en blåögd syn på verkligheten sedd med dollartecken för ögonen. Vi såg det som halvfärdigt även om det har legat nästan ett år i utskottet. Läser man betänkandet kan man se att det bland höranden finns gott om lobbyister.

Åländsk Demokrati kommer dock att fortsätta att granska vindkraftsprojektet med Ålands natur och miljö för ögonen. Vi kommer aldrig att tystna. Vi kommer att lyssna på ålänningarnas åsikter inför kommande val.

JOHAN LINDSTRÖM

STEPHAN TOIVONEN

ÅLÄNDSK DEMOKRATI

Mer läsning

Skattemiljonerna ökar för vind- och solkraft – så mycket fick åländska kommuner

Nyan kartlägger alla havsvindkraftprojekt från Torneå till Gotland

Sveriges försvar säger nej till havsvindkraft