SÖK
MENY
Åländskt kött är bra mat
I båda lokaltidningar den 28 juni 2023 läser vi om de nya kostråden och blir alltmer nedstämda om vart världen och det sunda förnuftet är på väg.
Den grupp som har tagit fram de nya kostråden säger sig ha tagit klimat- och miljöaspekter i beaktande och vara vetenskapligt grundad, men de verkar inte ha hörsammat mycket av det som kommit från jordbruksbranschen i remissrundan. Det globala perspektivet (eller ens det sydeuropeiska) går inte att tillämpa på jordbruket i Norden. Det här kan man bland annat läsa om i svensk media, där till exempel landsbygdsminister Peter Kullgren, Jordbruksverket och KSLA uttalat sig senaste veckor.
Livsmedelsproduktionen (inte bara kött), den högindustrialiserade, globala och storskaliga, är problematisk – det är det ingen tvekan om. I Norden däremot har vi redan länge uppmärksammat och anpassat oss till bättre djurvälfärd, till vikten av att föda upp djur på grovfoder och beten både för djurens, ekonomins och naturens skull.
På Åland är all köttproduktion småskalig sett ur ett internationellt perspektiv. De flesta åländska (och finska) gårdarna skördar eget foder, eller samarbetar med andra lokala gårdar för att få tillräcklig mängd foder.
Köttproduktion där man i huvudsak föder upp djur på importerat kraftfoder (till exempel soja) finns vad vi vet inte i Norden, eftersom våra regelverk från EU och nationellt inte tillåter det. Tvärtom, EU:s stödsystem premierar djurvälfärd och en mängd miljöåtgärder i jordbruket som man jobbat hårt med här i mer än 30 år redan.
Som vi kunde höra Sue Holmström, vd för ÅPF, säga i radion förra veckan så behöver vi bevara djurgårdarna av många orsaker: för att hålla naturen och mångfalden i balans, för att hålla landskapet öppet och attraktivt, för att ha kött att tillgå vid en eventuell kris (det vill säga livsmedelsberedskap) och fram för allt för att ha tillgång till allsidig och näringsrik kost från vår närmiljö.
Människor har under tusentals år ätit kött. Varför skulle det plötsligt ha blivit så dåligt för oss? Det finns en mängd studier där resultaten visar att näringsupptaget av flera livsviktiga ämnen är beroende av att vi äter kött, och det finns studier som visar att vi inte kan ersätta näringen från kött genom att äta växtbaserat eller genom att ta medicinska tillskott. Och varför vill någon ens ta en tablett, i stället för att äta riktig mat?
Vår kropp är inte anpassad för att äta ultraprocessad, industrialiserad mat. De studier som man nu baserar hälsoskälen på har ofta flera brister då det gäller att sätta resultaten i perspektiv.
Under tusentals år har människor världen över ätit kött, växter, grönsaker och mjölk som sin basföda. Sedan både industrialiseringen och marknaden för socker har eskalerat, har också läkemedelsindustrin ökat inom områden som behandlar kostbaserade sjukdomar såsom diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer.
I vissa länder dricker man läsk i stället för vatten, för att tillgången till rent vatten är dyrare än läsk. Det är lätt att få en släng av konspiratoriskt tänk när man begrundar hur enorma mängder pengar det ligger i omlopp, lite som med fossila bränslen – det är väldigt få åtgärder som rubbar den branschen nu också fastän naturen håller på att kollapsa?
Det finns också forskning som påvisar att de tidigare kostrekommendationerna kring kött och mejeriprodukter kan vara felaktiga. Rekommendationerna baseras ofta på en studie från 1953, där en amerikansk forskare hade en idé om att mättade fetter var största orsaken till hjärtsjukdomar. Från 1970 och framåt blev det här ett allmänt vedertaget kostråd, dvs. att undvika mättade fetter, mjölkprodukter och rött kött. Men senare studier har visat att trots att man ändrade sin diet så blev (och blir fortfarande) befolkningen allt sjukare i fetma, diabetes och hjärtsjukdomar. Så det är något som inte stämmer.
Amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) mäter data över vad amerikanerna äter, och man har konstaterat att man generellt äter alldeles för mycket och att så mycket som 35 procent av dieten består av snabbmat och att en alltför stor del av en persons kaloriintag består av ”snacking”. Det är inte direkt långsökt att tänka sig att vår moderna kost, som till stor del består av processad eller ultraprocessad mat med högt innehåll av socker, salt och olika tillsatser i kombination med att vi äter allt för mycket och rör på oss för lite gör att vi blir allt sjukare?
Det är extremt viktigt att media ger en nyanserad bild av livsmedelsproduktion, då jordbrukarna har en allt svårare lönsamhetskris år ut och år in eftersom industrin och marknaden inte är villiga att betala priset för vad det kostar att producera maten. Lägg då till de enorma svängningarna i kostnader för el och alla insatsvaror (förpackningsmaterial, gödsel, växtskyddsmedel, drivmedel, transporter, byggmaterial och så vidare) som man måste ha likviditet att hantera. Det är en svår ekvation.
För de som vill veta mera kan vi varmt rekommendera att se Kiss the Ground (Netflix), Fed Up (Netflix) och Rotten (Netflix, serie). Om man dessutom vill läsa mer kring forskningen vi hänvisat till ovan finns de presenterade i kontext i boken: Defending Beef – The ecological and nutritional case for meat (finns för cirka 17 euro på till exempel Adlibris), skriven av Nicolette Hahn Niman som är utbildad miljöjurist, författare och som nu jobbar på en gård i USA tillsammans med sin familj.
JENNY ENBÄR
VD ÅLANDS HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP
CARIN HOLMQVIST
STYRELSEORDFÖRANDE ÅLANDS HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAP
