SÖK
MENY
Äldreomsorgen behöver handgripligt ledarskap
I avsaknad av åtgärder och strategiska beslut återkommer debatten om äldreomsorgen och upprepandet av behov av förändringar.
Regeringen har visserligen påbörjat ett arbete med ett äldrepolitiskt program men nu krävs ett handgripligt ledarskap för att få styrning på en av de viktigaste frågor vi har och den praktiska utmaning vi står inför.
Äldreomsorg är ett samlande begrepp som omfattar väldigt mycket. Vare sig man är liten, ung eller äldre har man personliga och individuella behov.Att få individuell omsorg kräver kunskap och resurser men är inte mindre betydelsefull trots det.
Unga äldre, med särskilda behov med anledning av sjukdom, nedsatt rörelseförmåga eller demenssjukdomar kräver särskilda lösningar. Äldre, över 75 år har andra behov och väldigt olika.
Ensamhet, färre sociala kontakter, förlust av partner eller närstående vänner, ny social identitet och existensiell ångest kan utveckla depressioner och känsla av utanförskap. Oftast söker den äldre vård för fysiska problem även då den faktiska orsaken till ohälsa kan härledas till psykiska orsaker.
Andra har kvar sin partner, vänner, har aktiviter och dagarna fulla. Skillnaderna kan vara stora och kräver förståelse, kunskap och möjligheter att möta var och en på ett individuellt sätt och just där man är i livet.
Kommunerna sköter äldreomsorgen så gott de kan och med de resurser de har. Litenhet kan göra att man kan vara flexibel men litenheten kan också begränsa möjligheterna till detsamma.
Även om äldreomsorgen hör till kommunernas behörighetsområde står ändå regeringen för det övergripande ansvaret då det gäller lagstiftning och planer vilka sätter ramarna för omsorgen. Med den anledningen är det mest lämpligt med ett gemensamt samarbete mellan kommuner och regering.
Hur kan vi använda våra gemensamma resurser på bästa möjliga sätt? Hur kan vi samarbeta, vad måste vi satsa mer på? Hur kan en mer individuell omsorg nås där olika behov beaktas? Hur kan klienters åsikter mer beaktas? Hur kan vi skapa mer social samvaro för våra äldre? Hur kan vi bättre möta anhörigas åsikter och behov? Hur kan vi stärka personalens trygghet och kunskapsbehov? Hur kan vi skapa mer trygghet, livsglädje och mer aktiviteter för de äldre oavsett man bor hemma eller på ett boende. Hur fungerar färdtjänsten? Var behövs fler boendeplatser, var behövs institutionsplatser, vilka spetskompetenser måste stärkas, avlastningsplatser med mera, med mera?
Frågorna är många och kräver svar.
Regeringen borde utan dröjsmål tillsätta en grupp med personer som har kunskap och erfarenhet av äldreomsorg , som har olika perspektiv och infallsvinklar och där resultatet ska spegla såväl dagens som framtidens behov. Uppdraget borde vara att analysera och kartlägga dagens och framtidens äldreomsorg utifrån de äldres olika behov, jämlikhet och eventuella samverkanseffekter samt att komma med en praktisk handlingsplan.
Om mindre än ett år är det val och då kommer äldreomsorgen att vara en högaktuell fråga igen men endast vallöften ger ingen trygghet för de äldre och deras anhöriga.
Det är när löftena införlivas och resultaten märks man får förtroende för den förda politiken.
GUN-MARI LINDHOLM
Tack för att du väljer Nya Åland!
Kära läsare, stort tack för förtroendet och för att du använder Nya Åland och nyan.ax för att hålla dig uppdaterad. Vi jobbar för dig men god journalistik kostar, så nu behöver vi din hjälp.
