SÖK
MENY
Äldreomsorgen del 2 – inte bara händer utan också hjärna och hjärta
Det här är vår andra del i insändarserien om slutsatserna från äldreomsorgsseminariet den 26 januari. Efter Kenth Häggblom och Arsim Zekaj, vars föreläsningar presenterades, gick ordet till Fia Hagelberg, verksamhetsledare vid Demensföreningen. Föreningens verksamhet är viktig eftersom den uppskattade förekomsten på Åland av minst medelsvår demens är cirka 400 personer, även om statistiken är osäker.
Fia lyfte behovet av att personalen ger trygghet för både klient och anhörig och att organisationerna ger personalen densamma. Det kan handla om allt från att veta var klienten är i stunden till att inkludera anhöriga och speciellt tidigare närståendevårdare i omsorgen. För personer med demenssjukdom är det också särskilt viktigt med kontinuitet, dvs att det är någorlunda samma personer som alltid finns på plats. Små saker som att lägga på den musik som klienten alltid uppskattat tar inte så lång tid att ordna.
– Det värsta är att man ber anhöriga att fylla i livsberättelser omsorgsfullt och sen är det inte folk som frågar efter dem, illustrerade Fia.
En värdig omsorg handlar enligt Fia inte bara om att bota sjukdomar och ordna med mediciner utan också att arbeta med risk- och friskfaktorer. Hälsosam, mångsidig kost, fysisk aktivitet, hjärngymnastik, sociala aktiviteter och regelbundna hälsokontroller bidrar alla till att skapa en meningsfull tillvaro för klienten. Det förutsätter genomtänkta rutiner för boendet och den service som erbjuds.
Näst på tur var Erika Boman, med dr. leg sjukskötare, som undervisar och forskar inom äldrefrågor. Hennes klara budskap var att Åland slösar med den kompetens som finns och att vi inte har råd att inte tillvarata tillgänglig kompetens för att skapa en hållbar äldreomsorg.
Ofta sägs att det behövs fler händer i vården, men detta är enligt Erika ett slarvigt uttryck. Det behövs också mer hjärna och hjärta, alltså allt från utvecklad kunskap och förståelse, förfinade färdigheter och förmågor samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Alla dessa kan ramas in av ordet kompetens. Det samhället behöver fundera på är vilken kompetens behövs för vad. I ett klient- och närståendeperspektiv förutsätts god vård- och omsorgskompetens. I ett personalperspektiv kan det handla om hållbara arbetssätt och modeller. I ett organisatoriskt perspektiv å andra sidan gäller kompetensbehovet hur resurser nyttjas på bästa sätt.
Ett område, som Erika ser stor potential till förbättring i, är arbetet med förebyggande insatser. Bristen på sådana leder enligt forskning till en rad olika patientskador. En höftledsfraktur som exempel kostar minst 20 000 euro. I det fallet hade det varit samhällsekonomiskt bättre att satsa en del av de resurserna på att förebygga fallskador. Framför allt sparar samhället då också på mänskligt lidande.
Ett annat område är läkemedelsbehandlingen. Den är mycket mer komplex idag än tidigare med tanke på de allt fler multisjuka klienterna, och personalen har inte nödvändigtvis den kompetens som krävs för att hantera medicindjungeln. Av äldreomsorgens klienter har 40 procent fler än 5 läkemedel medan 23 procent har fler än 10 läkemedel. Detta enligt nordisk forskning. En stor del av allvarliga avvikelser i vården är relaterade till läkemedelsbehandling.
– En person som för 30-40 år sen kunde vårdas på intensivvården, finns idag inom äldreomsorgens institution, beskrev Erika utvecklingen.
Från hösten inleds en ny ettårig utbildning av omsorgsassistenter för att råda bot på personalbristen i äldreomsorgen. Erika betonar vikten av att ge assistenterna en utbildning som motsvarar omsorgens behov. Det finns en överhängande risk att de kommande omsorgsassistenterna kommer att arbeta med direkt klientarbete som borde skötas av andra personalkategorier. Hon ger exemplet att mata klienter, som inte alls behöver vara en enkel sak. Att inte ta i beaktande kostanpassning, sväljsvårigheter, etiska avvägningar och ergonomi kan i värsta fall skapa vårdskador. Att föra in en ny personalkategori får inte primärt vara en lösning för att göra vården billigare för arbetsgivaren, låter Erika förstå.
HÅLLBART INITIATIV
