Den här sommaren upplevde vi återigen topptemperaturer, algblomningar och skadliga bakterier i våra omkringliggande vatten. Allt tyder på att övergödningen och klimatförändringen i kombination kommer att kräva ännu större insatser inom vattenvården. Alla år hädanefter borde därför vara vattnets år.

Landskapsregeringen har tagit betydande steg för att säkerställa vattenresurser och öka förutsättningarna för Östersjöns välmående.

Ett av de större besluten är klubbandet av Ålands första havsplan. Den utgör nu ett viktigt styrdokument och kunskapskälla för flera olika utvecklingsprocesser i de åländska havsområdena. I havsplanen finns hela 1800 km² natur- och kulturvärdesmarkeringar – en betydande ökning jämfört med utkastet som den förra regeringen lämnade efter sig.

Landskapsregeringen har laddat stödet av vattenvårdsprojekt inom landsbygdsutvecklingsprogrammet med uppemot en halv miljon euro. Vi är glada att Ålands Vatten med hjälp av det kunnat startat sitt projekt om vattenvård tillsammans med jordbrukare och andra intressenter. Dessutom fortsatte övergångsfinansieringen av Leader, vilket med stora framgångar finansierat våtmarker, restaurering av lekplatser för fisk et cetera.

Ett av de större besluten är antagandet av en ny vattenförvaltningsplan och ett nytt vattenåtgärdsprogram fram till 2027. Den anger en rad åtgärder som behövs för att överbrygga gapet mellan målsättningar och nuläge. Programmet innehåller en mängd åtgärder för vattenskyddet.

I våras fattade jag beslut om att utöka nätverket av marint skydd, en av de effektivaste åtgärderna för att återupprätta livet under ytan. Totalt uppgår reservatet i Sottunga till 1 400 hektar av fantastisk arkipelag (jämför med de 270 hektar som nuvarande regering fredade på Stornäset i Sund 2020). Detta var ett fint lagarbete med markägarna, som tagit initiativ till projektet. Förhoppningsvis ger det inspiration till fler mark- och vattenägare som vill bevara sina ägor för framtiden.

Snart lägger landskapsregeringen äntligen fram en reviderad vattenlagstiftning med regelverk för att minska näringsbelastningen i Östersjön. Den politiska referensgruppen under ledning av lagtingsledamot Simon Holmström (HI) har genomlyst lagförslaget och förankrat det i regeringens lagtingsgrupper. Den utgör nu grund för en lag som tydligare ska styra mot målen om välmående sjöar och hav. Målet är att vattenlagen, som är ett omfattande paket, skickas ut på remiss inom kort.

Jag kan också nämna ny lagstiftning om individuella vattenmätare i hyreshus, satsningarna på näringscirkulation i den kommande CAP-strategin, den kommunala arbetsgruppen inom vatten- och avloppsfrågor, det nya dialogforumet för fysisk strukturutveckling, den kommande vattentjänstlagen och den reviderade vattenbruksstrategin som för första gången tar upp algodlingen – en åländsk framtidsnäring. Landskapsregeringen ligger inte på latsidan i vattenfrågorna.

Självklart behöver vi göra mycket mer för att skydda våra dricksvatten, minska utsläppen till Östersjön och återskapa det marina livet.

Åland ska vara ett föredöme för vår närregion – ett samhälle som tar ansvar för sin del av den totala belastningen på våra gemensamma vattenresurser. Östersjön ska blomstra av arter och liv – inte blomma.

ALFONS RÖBLOM (HI)

UTVECKLINGSMINISTER

Mer läsning

Så långt har åländska klimatarbetet kommit

Skippa lösgodiset, rädda världen

Akut avstängning – tre kommuner utan vatten