Den så kallade granskning som Nya Åland gjort om arbetsklimatet på Ålands radio följer inte god journalistisk sed. Eftersom våra namn nämns i faktarutan om hur Nya Åland jobbat hittills med granskningen vill vi komma med en del klarlägganden. Så här lyder punkt 21 i de finländska journalistreglerna: ”Om journalister framställer information om en klart identifierbar persons eller parts agerande och därmed ger denna en mycket negativ publicitet, ska de ge föremålet för kritiken möjlighet att framföra sin egen syn i redan samma sammanhang.” Redan i del 1 slarvar Nya Åland med denna viktiga regel. Grova anklagelser mot en namngiven person får stå oemotsagda i en tidning som delas ut till alla hushåll en fredag. Nästa möjlighet att publicera ett eventuellt svar är i lördagens nättidning, vilket inte görs. Inte förrän på måndagen får den anklagade ge sin syn på saken. Nina Smeds, som är t f redaktionschef från och med 25 april, får möjlighet att bemöta anklagelserna.

Efter att intervjun gjorts på fredag förmiddag, då Nina Smeds upprepade gånger påpekat för Nya Ålands reporter att den vid namn nämnda behöver få kommentera, tar Nya Åland kontakt med den ordinarie redaktionschefen Camilla Karlsson-Hendersson (CKH). Förfrågan lyder då om en intervju kan göras på måndagen. Det innebär att bemötandet till de grova anklagelserna skulle komma i tidningen tidigast tisdag. Efter det försöker man reda upp misstagen genom att erbjuda möjlighet till en kommentar under veckoslutet. Ålands radio ska kunna granskas, liksom all annan samhällsfinansierad verksamhet. Men all granskning ska ske på ett sånt sätt att granskningen inte blir ensidig eller vinklad.

Det är Nya Ålands skyldighet, inte den som blir granskad, att se till att flera sidor blir belysta. Orsaken till att Nya Åland inte kontaktat CKH, enligt två av Nya Ålands reportrar, var att hon var utomlands. Kunde man inte väntat med publiceringen tills man kunde ge den motsatta sidan möjlighet att kommentera om man inte har verktygen att ta kontakt med någon som är utanför Åland? Ändamålet helgar inte medlen. Man får inte slira på reglerna bara för att man känner att man har en bra historia som måste ut snabbt i samband med att tidningen delas ut till alla hushåll på Åland. Det betyder att bemötandet, som kommer i en senare tidning, bara går till prenumeranterna.

I faktarutan där Nya Åland redogör för hur granskningen gick till, underlåter man att berätta att när Michael Hancock första gången försökte publicera artikeln, stötte han på patrull från sina överordnande eftersom han underlåtit att berätta att hans granskning inte är oberoende på grund av personliga kopplingar. Skulden lade Michael Hancock på den dåvarande t f redaktionschefen på Ålands radio, Owe Sjöblom. I ett telefonsamtal sa Michael Hancock att genom att Owe Sjöblom visat artikeln för sina kollegor avslöjades Michael Hancocks koppling till huvudkällan.

”Orsakat shitstorm på Nyan” var formuleringen Michael Hancock använde. När nu den omarbetade granskningen görs har Hancock fortfarande samma personliga kopplingar, men man har tagit in flera reportrar. Det spelar ingen roll om man sminkar grisen, den är ändå en gris. I sin faktaruta i Nya Åland, där man redogör för hur granskningen gick till nämner man att Nina Smeds lovade informera att granskningen skulle publiceras. Men ansvaret för att ge CKH möjlighet att bemöta kritiken i samma sammanhang ligger fortsättningsvis på Nya Åland, inte på Ålands radio. Att granskningen görs är inte ett problem, men hur den görs. Vi får verkligen hoppas att ingen annan på Åland behöver bli hängd utan rättegång på det vis som Nya Ålands redaktion valt att bedriva journalistik.

ÅLANDS RADIO OCH TV
NINA SMEDS
TF REDAKTIONSCHEF OCH ANSVARIG UTGIVARE
OWE SJÖBLOM
TIDIGARE TF REDAKTIONSCHEF OCH ANSVARIG UTGIVARE

SVAR PÅ INSÄNDARE:
Vår första reaktion på Nina Smeds och Owe Sjöbloms insändare var faktiskt ett skratt. Skojar de, tänkte vi, hur tror de riktigt att vi arbetar på Nya Åland? Sedan erinrade vi oss att Nina Smeds jobbat hos oss tidigare och blev lite beklämda i stället. Hon borde ju känna oss och veta att vi varken mörkar kopplingar, går bakom ryggen på varandra eller ”stöter på patrull” hos chefen.

Så nej, insändarens beskrivning av hur granskningen genomförts är en ren fantasi. Det har aldrig utbrutit någon ”shitstorm” på Nyan – men väl på Ålands radio. Den utbröt efter att Sjöblom mejlat utkastet till Nyans granskning till hela sin redaktion i stället för att, som överenskommet, visa den för arbetarskyddsfullmäktige och för den då sjukskrivna ordinarie redaktionschefen för kommentarer. Anställda på radion kontaktade efter det flera av Nyans medarbetare privat för att bearbeta dem och förhindra en publicering. Det kändes lite besvärande.

De kraftiga reaktionerna fick oss dock att förstå att problemen var ännu större än befarat. Vi grävde djupare och upptäckte mönster av mobbning och trakasserier som går åratal tillbaka inom Ålands radio och tv, svåra problem som inte bara lett till sjukskrivningar, utan även till att medarbetare faktiskt sagt upp sig. Vi hittade även en bortglömd rapport och vi fick bekräftelser från förre redaktionschefen. Källorna blev till sist fler än ett dussin (och tro oss, efter publiceringarna har ytterligare ett stort antal personer hört av sig och tackat oss eller bidragit med ytterligare vittnesmål och bevis).

Fredagen den 29 april publicerades så den första delen av Nyans omfattande granskning, med utgångspunkt från en anmälan till Regionförvaltningsverket inlämnad ett par dagar tidigare.

Redan den 5 april erbjöds den då sjukskrivna Camilla Karlsson-Henderson via ombud möjlighet att kommentera utkastet till den första granskningen. Hon återkom dock aldrig.

Den 28 april, dagen innan den slutförda granskningens första del publicerades, kontaktades tf redaktionschef Nina Smeds och erbjöds återigen att kommentera. Hon informerades om granskningens omfattning och detaljerna och namnpubliceringen men gjorde sedan valet att kommentera först efter publicering. Uppenbarligen ansåg hon då inte det nödvändigt att Karlsson-Henderson skulle få kommentera i samma dags tidning: Hon nämner faktiskt inte detta krav en enda gång i samtalet med tidningens reporter.

Nu när detta är utrett kunde vi kanske koncentrera oss på vad granskningen visar? Ingen har ju hittills förnekat vad vi skrivit. Ja, förutom då den ordinarie redaktionschefen, som anser det vara ”familjärt” att kalla styrelsemedlemmar ”aset”, ”äcklet”, ”Bajs-XX” eller kvinnliga politiker för ”Fittan”. Eller tycker att det är normalt att pussa sin personal. Tvärtom har nuvarande redaktionsledning medgett att anklagelserna är allvarliga och begärt att styrelsen ska utreda dem.

Uppföljande artiklar har de senaste dagarna publicerats och fler kommer. Hela granskningen läggs efterhand ut i sin helhet på nyan.ax, öppen för alla.

Vi på Nyan tycker att de radiojournalister som de senaste dagarna skrivit insändare med anledning av radiogranskningen – Felix Quarnström, Nina Smeds, Owe Sjöblom och Felicia Bredenberg – är kompetenta och anständiga journalister. Alla utom Sjöblom har jobbat hos oss, och de vet att vi på Nyan inte hemlighåller något för varandra. Vi arbetar kollektivt för att berätta vad som egentligen pågår – som i fallet med mobbningen och sexismen på Ålands radio.

Anna Björkroos, chefredaktör
Michael Hancock, reporter
Nya Åland

Mer läsning

Välkommen granskning av åländsk public service

Ålands radio lät andra medier publicera granskning först

Faktum är att Ålands Radio är försiktiga med text på webben