SÖK
MENY
Ansökan om hemskolning fokuserar barns rättigheter
Rubriken över intervjun med Ålands hemundervisning i tidningen Åland den 24 januari: ”Tillstånd för hemundervisning kan avskräcka från inflyttning” kan faktiskt tvärtom beskriva verkligheten så här: ”Tillstånd för hemundervisning kan locka till inflyttning” om regeringen Sjögren gör som man har utlovat!
Hur så? Jo, den ändrade rubriken signalerar att Ålands kommuner tar sitt ansvar och samtidigt hyllar FN:s konvention om barnets rättigheter. Det som alla föräldrar önskar!
Det är nämligen samhällets, kommunernas plikt att se till att alla barn när de avslutar grundskolan ska ha fått den undervisning de har rätt till för att stå väl rustade för vidare studier in i vuxenlivet.
Och det gäller barn skolade av sina vårdnadshavare i hemundervisning likaväl som det gäller barn i den konventionella skolan.
Minns, att detta handlar om barnen och hela tiden barnens rätt, inte vilken undervisningsvariant som är bättre eller sämre. Valet av undervisning är fritt på Åland och med ökande hemundervisning måste vi bygga upp ett system som fungerar för alla parter.
Föreningen är emot att nuvarande regering, enligt sin programförklaring, inför krav på ansökan innan hemundervisning inleds och tycker att det räcker med nuvarande anmälan. Man anar att det uppstår onödiga kostnader och byråkrati.
Det handlar varken om kostnader eller om utökad byråkrati. Det handlar hela vägen om barnen och att samhället från första början ska mobilisera tillräckligt med stöd och hålla tydligt tag om ansvaret för barnens rättigheter även i hemundervisningen.
Av artikeltexten framgår att de intervjuade är medvetna om att hemundervisningen med nuvarande system inte fungerar 100 procent. Och det är i sig en påminnelse om och argument nog för att ansökan måste införas. Det drabbar inte hemundervisarna. Det stöder istället barnens rätt och därmed deras vårdnadshavare.
Föräldrar som åtar sig det stora ansvaret, uppgiften att undervisa sina barn är värda all respekt. Det kan inte nog understrykas och det känner nog väldigt många av oss som har barn i konventionell undervisning.
Samarbete är nyckeln. Vi vuxna är beredda på att det så kallade livspusslet kan krackelera över tid.
Alla familjer, oberoende av om vi hemundervisar eller har våra barn i vanliga skolan, behöver samarbeta och känna tilltro till samhällets stöd och resurser då familjen gungar, då någon drabbas av sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa eller beroendeproblematik. Vi vuxna räcker inte alltid till.
Att införa ansökan om att få hemundervisa är det enda rätta, en bra början som sätter barnets rättigheter i fast fokus, med samhällets tydliga omtag direkt, i samarbete med föräldrarna.
ANNETTE BERGBO
MAMMA OCH MORMOR
FÖGLÖ
