SÖK
MENY
Ansvaret för 12 miljoner i sjön
Bakgrund: Det har nu förflutit mer än 1 år sedan Åbo hovrätt den 24.01.24 ålade – landskapsregeringen/landskapet Åland – att betala bolagena Ansgard Ab och Finlands Färjetrafik skilda ersättningar som överstiger 12 milj euro. Ålands tingsrätt hade tidigare i sin dom den 16.06.2022 ålagt endast landskapsregeringen att betala ersättningarna.
Ändringen är inte motiverad i hovrättens dom men är nog befogad som en rättelse på tjänstens vägnar av bolagenas och tingsrättens misstag att ange endast landskapsregeringen som part i saken. En annan sak är att det varit till fördel för de åländska skattebetalarna att lantrådena och ministrarna i de två landskapsregeringarna – den som ingick avtalet och den sade upp avtalet – fått svara för betalningarna.
Enligt hovrättens dom har lantrådet Veronica Törnroos och ministrarna Christian Wikström, Mika Nordberg, Annika Hambrudd och Torbjörn Eliasson gjort sig skyldiga till avtalsbrott genom att den 21.01.2020 utan saklig grund säga upp ett avtal som den dåvarande landskapsstyrelsen den 02.09. 2019 ingått med med Ansgar Ab och Finlands Färjetrafik. Avtalet skulle gälla över 15 år och den totala ersättningen till avtalsparterna överskrida 60 miljoner euro. Denna landskapsregering bestod av nuvarande lantrådet Karin Sjögren och bland andra nuvarande ministrarna Mats Perämaa och Camilla Gunell.
Juridiken. Enligt den finska skadeståndslagen från 1974 som också gäller på Åland är det helt klart att landskapet Åland svarar för den skada och ersättningar som de två bolagena drabbades av genom landskapsregeringen avtalsbrott. Enligt ett uttalande av hovrätten på sid 9 i hovrättens dom kan man utläsa att att det inte varit särskilt svårt att avgöra de juridiska problemen i fallet, det är uppenbart att regeringen gjort sig skyldig till avtalsbrott.
Händeseförloppet och landskapsregeringarnas ansvar mot landskapet åland och skattebetalarna. De drabbade bolagen anhängiggjorde skadeståndsmålet vid Ålands tingsrätt den 25.11.2020. Tingsrätten gav sin dom den 16.06.2022. Domen omfattar 135 sidor. Till domen har fogats 53 skriftliga bevis. Femton vittnen hördes i tingsrätten. Hovrättens dom är begränsad till 11 sidor. Domstolarna har således grundligt genomgått materialet som ligger till grund för de två domarna. Domarna avslöjar hur bedrövligt illa de två landskapsregeringarna handlagt ärendet. I fallet är det ju inte fråga om politik, det vill säga vänster kontra höger, utan det är fråga om att satsa stora pengar på ett projekt som för 15 år framåt skulle styra skärgårdstrafiken.
Den 02.09.2019 ingick den liberalledda regeringen det aktuella avtalet med de två bolagena. Avtalet ingicks trots att regeringen måste ha varit medveten om den stora opposition som var emot avtalet. Valet den 20.10. 2019 medförde sedan att i det nya lagtinget var majoriteten av ledamöterna emot avtalet. Visst ligger det nära till hands att utgå från att regeringen Sjögren i ren desperation ingick avtalet medveten om att efter några månader kan vi inte besluta om hur färjorna ska gå, broar som ska byggas och så vidare.
Det finns inget direkt och enkelt svar på frågan om de två regeringarnas ansvar mot landskapet och skattebetalarna. Det är i första hand lantrådets och den nuvarande landskapsregeringens sak att utreda om den gällande lagstiftningen tillåter att de ministrar som bär det primära ansvaret för avtalsbrottet kan åläggas att till landskapet betala åtminstone en del av skadeståndet.
Kommer landskapsregeringen till att den nuvarande lagstiftningen inte tillåter att någon form av skadestånd kan åläggas lantråd och ministrar, bör regeringen utreda och föreslå en sådan lagstiftning. Ett förslag kunde vara att stifta en landskapslag med innehållet att såväl ledamöterna i regeringen och i lagtinget ska erlägga en landskapsskatt på till exempel 10–20 procent på de arvoden de erhåller för sina uppdrag. De influtna medlena skulle fonderas för att användas vid en situation som denna. Lagtinget och regeringen hade inget att invända mot en lönehöjning på 30 procent. Man borde därför inte ha något emot en låg landskapsskatt.
En enkel lösning skulle vara att man föreslår en lagstiftning i enlighet med vad som gäller för ministrar i Finland. Enligt 116 § i grundlagen kan beslut om väckande av åtal mot en medlem av regeringen väckas om denne uppsåtligen eller av grov oaktsamhet på väsentligt sätt har brustit mot de skyldigheter som hör till en ministers uppgifter. I det aktuella fallet med 12 miljoner i sjön är det genom hovrättens dom utrett att landskapsregeringen gjort sig skyldig till avtalsbrott. Avgörande blir sedan om avtalsbrottet är att hänföra till grov oaktsamhet eller inte. En bedömning kan vara att ett avtal som ska gälla för mer än 15 år till en kostnad om cirka 66 miljoner euro inte utan konsekvenser kan hävas av den ena avtalsparten cirka 3 månader efter det avtalet ingåtts.
Slutord. Vid firandet av att självstyrelsen 2022 fyllde 100 år betonades att ordet – egensinnig – var utmärkande för ålänningarna. Googlar man nu på – egensinnig – är tolkningen av egensinnig bland annat att det är fråga om en person som inte lyssnar på andra, är envis, halstarrig och obstinat.
Tyvärr visar genomgången av rättegångsmaterialet i fallet – 12 miljoner i sjön – att det i första hand varit fråga om följden av en oförmåga mellan de skilda fraktionerna att höra på varandra.
ULF ANDERSSON
HAMMARLAND, DEN 28.01.2025
