SÖK
MENY
Balans i ekonomin, till vilket pris?
För antikens greker var kosmos ett idealtillstånd med ordning, balans och harmoni. Vår tid med krig, terror, klimatkris, svält och förtryck börjar alltmer påminna om det antika idealets raka motsats – kaos. Vi har obalans i ekonomi och befolkningsstruktur, stigande ränta och inflation, privat och offentlig skuldsättning, avstannad tillväxt och konjunkturer som pekar nedåt.
Aktion 2021-gruppen med Djupsund, Jansson och Perämaa i spetsen har uppskattat att underskottet i våra offentliga finanser ligger på 30–40 miljoner euro per år. Goda råd börjar bli dyra.
Åland behöver därför enas om en politisk åtgärdsplan med sikte på en balanserad och hållbar offentlig ekonomi. Detta måste ske på längre sikt, att tro att det låter sig göras genom stora inbesparingar under en mandatperiod är naivt.
Företag kan lägga ner olönsamma enheter, göra sig av med personal och dra på sig en kostym i storlek small. Men för en hel samhällskropp kan hårda inbesparingar i fel tid vara kontraproduktiva, ja rent av förödande.
Sveriges finanspolitiska råd under ledning av Lars Heikensten påminner i sin rapport (maj 2023) läsaren och landets högerregering, som helst av allt vill spara, om några grundläggande utgångspunkter som det gäller att hålla i minnet:
”Både samhällsekonomiska intäkter och kostnader kan vara av icke-monetär art”.
Och vidare:
”För att finanspolitiken ska stabilisera ekonomin bör den vara kontracyklisk, det vill säga expansiv i lågkonjunktur och åtstramande i högkonjunktur”. Det gäller alltså att gasa och bromsa i rätt tid, i Keynes anda. Den som gör tvärtom är antingen korkad eller masochist.
Den eller de som vill åtgärda underskottet genom hårda inbesparingar på kort tid behöver nog vara ärlig mot väljarna och berätta vilket pris de ska betala och vilka konsekvenser det får för sjukvården, skolan, omsorgen och skärgårdstrafiken.
Jag stöder en långsiktig ekonomisk strategi för att komma till rätta med det offentliga underskottet, men motsätter mig hårda inbesparingar som i regel slår hårdast mot dem som redan har det svårt, och som ofta ger upphov till nya kostnader längre fram.
MICHAEL GUNELL (S)
