SÖK
MENY
Beakta och skydda fåglarna på Rannö vid planering av vindkraft
Rannö är ett unikt naturskyddsområde med en av Europas största kolonier av den starkt decimerade Östersjö-silltruten (Larus fuscus fuscus). Rannö har även betydande kolonier av tordmular och silvertärnor. Området har nyligen klassificerats som IBA-område av Birdlife, vilket innebär att området bedöms vara viktigt för bevarandet av fågelpopulationer och biologisk mångfald.
Det planerade området för havsbaserad vindkraft norr om Åland riskerar att påverka fågelkolonierna på Rannö negativt eftersom silltrutarnas och de andra häckningsfåglarnas födosökningsrutter sträcker sig igenom den planerade vindparken. Silltruten är en fågelart som enligt forskning löper stor risk att kollidera med vindkraftturbiner, speciellt under häckningstiden när de födosöker nära sin fågelkoloni. Genom det planerade området går också en viktig flyttväg för fåglar, till exempel sädgäss, bläsgäss och spetsbergsgäss passerar området på sin flygrutt.
Enligt planen för projekt Sunnanvind kan upp till 340 stycken mycket höga vindturbiner uppföras i Rannös omedelbara närhet. Denna massiva plan kommer, ifall den förverkligas, med all sannolikhet att leda till allvarliga konsekvenser för Rannös fågelliv och även för fiskbeståndet på norra Åland.
Eftersom vindkraftparken bildar en barriär för både fågelflyttning och födosök anser vi att en skyddszon ska reserveras vid planläggningen. Det bästa alternativet är en cirka 10 kilometer bred skyddskorridor norr om Rannö. Ett annat alternativ skulle vara att vindparken flyttas norrut så att minimiavståndet till Rannö är 15–20 km.
Vi anser att Rannös unika fågelliv måste tas i beaktande vid planering av havsbaserad vindkraft i Norrhavet och att uppförandet av en eventuell vindkraftpark tar hänsyn till både flyttfåglarnas rutter och häckande fåglars födosökningsrutter.
ÅLANDS NATUR & MILJÖ OCH ÅLANDS FÅGELSKYDDSFÖRENING
