SÖK
MENY
Borgerlighet och socialt ansvar?
Den här frågan dök upp vid Alliansens möte i Lemland 26.2.2007. Frågan är mycket intressant ur principiell synpunkt. Jag har inte några problem, jag står stadigt förankrad i den politiska mitten. Arbete är grunden för vår välfärd. Välfärd skall skapas före den kan fördelas. Det privata initiativet och viljan att skapa något nytt och på så sätt trygga sin utkomst är motorn i vårt samhälle.
Ibland diskuterar man om de olika politiska -ismer har kvar någon roll.
Historien visar att de samhällen så envist håller sig fast vid någon -ism, till exempel kommunism faller sönder av sig själv. Den andra ytterligheten, att egennyttan går före allt annat, vare sig det är individens eller företagets, är även den ohållbar. Om inkomstskillnaderna och därmed även ojämlikheten i välfärd blir för stor, ökar spänningen inne i samhället så att det till slut brister. Inbördeskrigen i världen är ofta en följd av sådan händelseutveckling.
För att undvika en sådan polarisering med katastrofalt slutresultat befinner jag mig på den politiska mitten. Förutom att vi alla har ett moraliskt ansvar att ta hand om alla våra medmänniskor, så talar även rena självbevarelsedriften för ett sådant ställningstagande. Själv betonar jag det förstnämnda.
Detta är motiveringen till att i mitt valprogram ingår bland annat viljan att
-förbättra situationen för barnfamiljer, funktionshindrade och människor i utsatt ställning
– förenkla byråkratin för små och medelstora företag.
Jag har flera konkreta förslag under ovan nämnda punkter men lämnar dem i detta skede utanför denna framställning.
Jag är medveten om att lagtinget har behörighet till vissa delar av dessa områden. Jag har talat med ålänningar runt om i landskapet och hört mig för vilka förväntningar de har av politikerna. Svaren har berört både lagtingets och riksdagens behörighetsområde. Min fasta åsikt är att det är vi politiker som måste veta i vilket forum frågorna skall drivas, inte medborgarna.
Mitt svar på frågan som ställs i rubriken är man inte bara kan utan även måste kombinera borgerlig politik med socialt ansvar.
Roger Eriksson
Riksdagskandidat nr. 2.
