Människans relation till naturen är sedan länge satt ur spel och naturen betraktas alltjämt som en tillgång att utnyttja för människans kortsiktiga intressen. Som konsekvens sker en storskalig artförlust som forskare kallar det sjätte massutdöendet.

Det finns uppenbarligen politiska krafter som säger att det här sker någonstans långt borta och att vi inte behöver göra något särskilt åt det här på Åland. Vi sköter ju naturen hur bra som helst! Alla milljökrav som kommer från EU blir i detta synsätt bara byråkrati som är kostsam och jobbig.

Men verkligheten är en annan. Åland är enligt statistik och gällande fakta en del av det skenande massutdöendet av arter. Detta eftersom Åland startat från ett väldigt gott utgångsläge med en stor artmångfald. Artdöden påverkar också här våra ekosystemtjänster såsom pollinering och naturlig dricksvattenrening.

Den tröga utvecklingen av en stark miljölagstiftning och det faktum att frivilliga åtgärder inte nått ända fram har fått världens länder att nyligen enas i ett nytt biodiversitetsavtal. Parallellt med detta har också EU satt ner foten. I en kommande EU-förordning föreslås juridiskt bindande krav på återställande av naturen. Förordningen har konkreta mål för 2030, 2040 och 2050. Vidare uppmanas medlemsländerna att lägga upp sina egna åtgärder för hur målen ska nås.

I lagtinget förklarade miljöminister Christian Wikström att Åland inte förbereder sig för den kommande EU-förordningen och öppnade också upp för att strunta i EU-krav för att det inte passade honom i galoscherna.

Det här är en farlig väg framåt.

Vi vet inte hur den åländska naturen mår. Vi har ett inventeringsunderskott. Vi har en pinsamt låg skyddsgrad. Vi har omodern lagstiftning. Och vi har verksamheter som fortfarande tillåts medföra systematisk skada i vår natur, både på land och till havs.

Allt detta vet vi att måste åtgärdas, även om en EU-förordning inte skulle vara på kommande. I budgetdebatten föreslog därför Hållbart Initiativ bland annat en utökning av vattenvårdsåtgärder, en kraftsatsning på frivilligt naturskydd, att anta det färdiga förslaget på naturvårdsförordning och en strategi för biologisk mångfald.

Vi är övertygade om att ett strategiskt och systematiskt arbete inom miljöpolitiken kommer att medföra stora fördelar. Titta bara på kostnaderna för att producera dricksvatten från havet istället för att ta vattnet från sjöar som idag är övergödda. Föreställ dig fördelarna med en utökning av naturbetesköttet som främjar öppna landskap. Se potentialen till nya gröna jobb för återställningsåtgärder. Tänk på sportfisket, friluftslivet, turismen. Och dröm gärna om de affärsmöjligheter som upptagning av vass kan medföra!

De största kostnaderna uppkommer om omställningen försenas eller uteblir. Bristen på engagemang och politiska prioriteringar har kommit att bli det allvarligaste hotet mot att göra Åland artrikt igen.

SIMON HOLMSTRÖM

LAGTINGSLEDAMOT (HI)

Mer läsning

Team Dunder dansade hem 31 pallplaceringar

Fasadrenovering präglas inte av sunt förnuft

Lagen om sjukkostnadsavdrag bör återtas