SÖK
MENY
Dagis ger möjligheter – familjen ger semester
Vi lever idag i en värld där vi har allt mer psykisk ohälsa och det mest skrämmande är att den går allt lägre ner i åldrarna, till och med ner i dagisåldern. Vi måste öka resurserna och kunskaperna för att hjälpa de som redan är där men samtidigt måste vi fundera på varför vi hamnat här. Vår upp och nedvända pyramid som heter psykisk ohälsa måste repareras från den nedersta grundstenen = barnen.
Vuxnas arbetsliv är reglerat av ett otal, antal lagar/avtal, kollektivavtal, semesterlag och så vidare…Hur är det för dagisbarnen? Tycker inte att vi följer barnkonventionens andemening när vi hela tiden skapar olika möjligheter för de vuxna att ha sina barn på dagis i stället för att ge barnen ”rättigheter” att vara hemma med familjen. Här måste vi familjer ta ett ansvar. Hur många timmar är mitt dagisbarn på ”jobb” i veckan? Hur många dagar per år? Vi måste ändra synsätt och sträva till att ha barnen hemma så mycket som möjligt i stället för på dagis så mycket som möjligt.
Dagis, skola, tredjesektorn ger oss möjligheter att skapa kunskap, trygghet, gemenskap med mera för våra barn men grundpelaren måste vara familjen och dess gemenskap. Lyckas vi skapa förtroende mellan barnen och de vuxna så kommer dessa samma barn att ta hand om oss när vi blir äldre.
Skulle vi lyckas få till en kultur med kortare ”arbetsdagar” och längre semestrar för våra dagisbarn så skulle det också frigöra resurser i den dagliga verksamheten = fler personal/barn, och sommartid så att vår dagispersonal skulle kunna ta ut välbehövlig ledighet som traditionellt varit en del av deras lönemorot då summan i månadskuvertet ej får någon att hurra. Hoppeligen skulle detta åter öka intresset för detta yrke, idag har vi stor brist på personal och vikarier inom dagisverksamheten.
POCKE PERÄMAA (LIB)
