SÖK
MENY
Dagisbarn har mindre sommarledighet
Personal inom barnomsorgen slår larm om en allt ohållbarare arbetssituation. Allt fler barn går längre dagar på dagis. Det har kommit till min kännedom att fler barn än förut varit utan sammanhängande längre ledighet i sommar och detta delvis på grund av den lagstadgade rätten för föräldrar till heldagsplats på dagis.
Enligt FN:s barnkonvention har barn rätt till vila, men vem bevakar och säkerställer detta? Åländska lagtingspolitiker har ansvar för att lagstiftningen uppfyller barnkonventionen. Då den utökade rätten till heldagsplats infördes för mer än ett år sedan föregicks det inte ens av en barnkonsekvensanalys, vilket alltid bör göras innan nya dylika lagar tas i bruk.
Ålands framtid protesterade utan resultat. Analysen skulle göras i efterhand, sades det.
Föräldrarnas utökade rätt till barnomsorg på heltid medför givetvis en högre arbetsbelastning och stressnivå för personalen. Det märks tydligt nu även under sommaren då det krävs extra personal under perioder då det inte tidigare har behövts semestervikarier.
Förtätningen, det vill säga större barngrupper, på dagis ökar givetvis belastningen på personalen. Mariehamns stad följer nu Jomalas exempel och ökar barngrupperna i åldern ett till tre år till 14 barn i stället för det mer humana tolv barn.
Inte heller gynnar det barnen som i dag har utökade behov av stöd på många sätt. Att som personal inte känna sig tillräcklig är i förlängningen förödande. Utbildad, trygg och erfaren personal börjar vara svår att få tag på.
Så hur ska detta lösas? Jo, bland annat så här:
Inom barnomsorgen har en tanke väckts om att föräldrar behöver mer stöd i frågor som rör barnuppfostran. Föräldraansvaret varken ska eller kan överlåtas på dagispersonalen.
En tanke är att barnrådgivningens uppdrag utökas med någon form av föräldrastödjare under småbarntiden. Under graviditeten och den första tiden efter förlossningen ordnas mycket stöd och kurser men sedan blir det allt glesare med möjligheter att rådfråga om uppfostran samt att få stöd för att bli stärkt i sitt föräldraskap.
Det har planerats en omsorgsassistentutbildning på Åland för att minska trycket och bristen på personal inom äldreomsorgen. En liknande utbildning borde även finnas för barnomsorgen för att avlasta övrig personal till att ha tid för pedagogiska och administrativa uppgifter.
Den utökade rätten till heldagsplats på dagis måste omgående utvärderas och helst omprövas, där fokus läggs på barnets rätt till ledighet och välmående.
Det är allt svårare att locka personal till barnomsorgen, här behöver grundlönen för en barnskötare ligga på samma nivå i alla kommuner och inte vara lägre än 2 580 euro i månaden brutto. Man måste kunna leva på sitt heltidsjobb.
Enligt uppgifter finns det 1 000 utexaminerade närvårdare/barnskötare på Åland, men hur många jobbar kvar inom yrket? Många har gått till andra yrken på grund av dålig grundlön, utmanande arbetsförhållanden samt hög arbetsbelastning. Det här kan vi inte låta fortgå.
Vill vi ha bemanningsföretag som tar hand om våra barn i framtiden eller ska vi aktivt motverka en sådan utveckling genom att göra jobbet hållbart? För mig är det här en av de största frågorna i höstens val.
LINDA JANSSON
ÅLANDS FRAMTID
