SÖK
MENY
Dags att uppgradera det åländska entreprenörskapet
Vi talar gärna om den åländska entreprenörsandan utan att egentligen reflektera över vad den egentligen betyder. De flesta tänker nog på entreprenörer som de som startar nya företag. Men det är en ytlig beskrivning. Entreprenörskap handlar egentligen om att spekulera i att skapa nytt ekonomiskt värde, att skapa tillväxt med ”nya briljanta idéer”.
Entreprenörskap får inte enbart handla om privat verksamhet. Det behövs också politiska entreprenörer som tänker nytt och tar initiativ till förändringar i den offentliga sektorn. Tillväxt, sysselsättning och välfärd skapas genom samarbete mellan dessa två olika typer av entreprenörer. Det nystartade projektet grit:lab är ett bra exempel på sådan samverkan. Samtidigt kan man konstatera att den förda politiken generellt knappast främjar entreprenörskap. Vi måste flytta vårt politiska mindset högerut.
Byråkratin måste minskas och effektiveras. Administration hamnar högst upp i alla mätningar i de främsta hindren för företagsutveckling. Det offentliga behöver arbeta målmedvetet med att slipa ned de trösklar som regelbördan innebär och införa digitala lösningar som förenklar processerna. En modern och digital förvaltning är en grundförutsättning för ett gott företagsklimat. Jobbskapande företag skall ha rätt att förvänta sig hög servicenivå från våra myndigheter, kontakterna skall präglas av en vilja att stödja och hjälpa att göra rätt.
Riskvilligt kapital är helt avgörande om ett nytt företag ska kunna växa och bli stabilt. De offentliga stöden måste bli mer lättillgängliga och utan kostnadsdrivande politiska krav som kopplas till stöden. Det behöver finnas så kallade mjuka lån som går att avskriva om projektet misslyckas, till exempel med offentlig lånegaranti, vilket också medverkar till att privata aktörer vågar gå in med finansiering. Entreprenörskap gagnar många intressenter, det är rimligt att alla då är med och också delar på riskerna.
Högt skattetryck är problematiskt men något vi ålänningar inte har så mycket behörighet över. Men vi kan göra något åt avgiftsfloran. Ett bra exempel är den 100 euros avgift som ålänningar med hembygdsrätt måste betala för näringsrätt, där det skulle räcka med en kostnadsfri digital anmälan. Ett nytt företag har ofta under de första åren endast 2-3 procent nettomarginal, små avgifter har stor betydelse.
Det offentliga är en kund med mycket stor köpkraft. Men allt för ofta väljs redan kända och beprövade lösningar framför nya och innovativa. Vi behöver mer innovationsupphandling där syftet är att få fram nya lösningar. Det måste bli enklare för mindre företag att lägga anbud på offentlig upphandling, till exempel genom utmanarrätt. Sossevisionen om att det offentliga skall driva all verksamhet själva är direkt företagarfientligt.
Våra ungdomar ska inte bara förberedas att söka jobb, utan också för att skapa jobb. Eleverna behöver lära sig att entreprenörskap är ett bra alternativ till en anställning.
Med ett borgerligt mindset kan vi politiker stärka företagsklimatet och bädda för framgångsrika entreprenörskap.
ERIK SCHÜTTEN (MSÅ)
