SÖK
MENY
Därför är fönstren viktiga
I ledaren 13.9 tar Nya Åland avstånd från stadens krav att ägaren till bio Savoy återställer byggnadens södra fasad vad gäller fönsterinfattningen. (Detta var ett av flera krav för direkta penningbidrag och utökad byggnadsrätt.) Fönstren är en pipa snus som staden enligt tidningens logik borde strunta i, när man redan struntat i så mycket annat. Vi är av helt annan åsikt.
När det gäller den arkitektur som hos oss kallas ”jugend” (men internationellt ofta kallas Art Nouveau) är vi lyckligt lottade på Åland med många fina byggnader av bland andra arkitekten Lars Sonck. Den stil som går under beteckningen ”funktionalism” är inte alls lika känd på Åland. Den fick världsrykte genom bland andra Alvar Aalto. Pionjären i Finland vid sidan av Aalto var Åboarkitekten Erik Bryggman. Det var han som ritade bio Savoy.
Funktionalismen är mycket sparsamt representerad på Åland. Det är därför som Nya Åland upplever Savoys fönsterinramning som en bagatell. Det man inte känner till kan man inte bedöma. Låt oss ge ett exempel:
Om landskapet, när Jan Karlsgårdens fönster skall bytas, skippar spröjsarna för lättvättade, stora rutor och billiga bågar, skulle förmodligen Nya Åland stämma in i ramaskriet. Men, eftersom vi är ovana med funkisarkitektur, fäster vi oss inte vid ett av dess stildrag, nämligen fönsterinramningen utan dekorativa detaljer och glasen i liv med fasaden utan fönstersmygar. En detalj förvisso, men lika viktig i funkisen som spröjsarna i traditionell åländsk byggnadskultur.
Vi är också av helt olika åsikt vad gäller följande resonemang i samma ledare: När så mycket redan är förstört, varför bry sig om det lilla som finns kvar. Är det inte snarare motsatsen som gäller: Det som är kvar blir allt värdefullare.
GUNDA ÅBONDE-WICKSTRÖM
JERKER ÖRJANS
