SÖK
MENY
De gamla ullstrumpornas taktik är inte lyckat för skärgårdstrafiken
På min direkta fråga under lagtingets frågestund i måndags svarade minister Christian Wikström att en möjlighet att spara in på bränslekostnaderna inom skärgårdstrafiken är att minska på turtätheten. Det försöket på den tvärgående linjen fick ett snöpligt slut, tack och lov. Upphandlingen på den linjen pågår och vi kan notera att den bygger på den befintliga tidtabellen, vilket inger hopp om att ogrundade och populistiska inspel på de svagastes bekostnad inte får gehör bland andra. Men samtidigt måste vi vara på vår vakt att liknande försök inte lyckas på andra linjer. Södra linjen är sannolikt den nästa som utsätts för ”minskad turtäthet” när Ådan sätts in på linjen Åva-Osnäs och Viggen kommer in på södra linjen. Minskad turtäthet syftar inte till ökad tillgänglighet.
Ministern sade också att det är ett smart drag att satsa på att köpa in begagnat tonnage. Begagnat tonnage innebär även teknik vars bäst före datum passerat, låt vara att fartyget i övrigt är sjödugligt. Det gäller även bränsleförbrukning, koldioxidutsläpp och drivmedel. Medan vi andra försöker föreslå kostnads- och systemeffektiva lösningar för att kunna upprätthålla tillgängligheten, eller till och med öka den, finns det inte signaler från landskapsregeringen på att något konkret och större i utvecklingsväg sker därvidlag. Mandatperioden är strax slut. Timglaset ska vändas om i höst och det förefaller nog nu som att sanden runnit, dessvärre, mellan fingrarna på minister Wikström, vilket jag är den första att å skärgårdens vägnar beklaga.
Den tilläggsbudget som behandlas som bäst i lagtinget visar nog med all oönskad tydlighet att farhågorna är besannade. Regeringen äskar om nästan 3 miljoner euro för ökade kostnader för det bränsle som skärgårdsfärjorna förbrukade ifjol. Inget arbete för att förkorta färjepassen, det vill säga för att minska bränsleförbrukningen, pågår. Inga åtgärder syftar således till att minska oberoendet av de fluktuerande bränslepriserna. Förslaget om en hamn för skärgårdsfärjorna i östra Föglö tycks inte vara på tapeten utan man fortsätter att tassa på i gamla ullstrumpor och gör det bekvämt för sig genom att äska om mer anslag när kalkylerna kraschar. Summa cirka 3 miljoner.
En annan sak i tilläggsbudgeten är utgiftsposten för reparationerna av Alfågeln och ombyggnaden av Ådan som uppgår i detta nu till ett par miljoner euro och då har inte de senaste fakturorna droppat in ännu. Alltså är det egentligen de gamla ullstrumpornas taktik som också tillämpas härvidlag. Summa cirka 2 miljoner.
Ull är ett bra naturmaterial till rätt ändamål, men i fel händer, eller varför inte på fel fötter, är det mindre lyckat, åtminstone för att försöka lappa i skärgårdstrafiken.
RAINER JUSLIN (LIB)
LAGTINGSLEDAMOT
