Demokratistrategin missar det viktigaste
Landskapsregeringen har presenterat en demokratistrategi. Flera av de åtgärder som nämns för att uppfylla målsättningarna i programmet siktar in sig på att öka de ungas intresse för och deltagande i politiken. Det är bra. Men den kanske allra viktigaste åtgärden nämns inte: att ge ungdomen en röst.
Ålands lagting godkände redan 2017 en ändring av kommunallagen som innebar en sänkning av rösträttsåldern i kommunalval till 16 år. Dessvärre underkände presidenten ändringen, eftersom Högsta domstolen menade att den stred mot grundlagen.
Grunderna för HD:s förkastande kan diskuteras. Men det intressanta är att om lagtinget hade ändrat lagen före år 2000 så hade den gått igenom. Det är Finlands Grundlag 2000 som nu ställer till det.
Det problemet ska åtgärdas i den utlovade revisionen av självstyrelselagen. När den är genomförd bör landskapsregeringen – vilken sammansättning den än har vid den tidpunkten – naturligtvis i skyndsam ordning föreslå att ändra kommunallagen igen, så att sänkningen av rösträttsåldern kan genomföras så som lagtinget redan en gång har bestämt.
För att sänkningen ska vara meningsfull bör rösträttsåldern i lagtingsvalet också sänkas. Ingenting hindrar att det görs redan nu – om lagtingsval säger grundlagen ingenting. På många håll får 16-åringar rösta i parlamentsval, Skottland och Österrike är två europeiska exempel. Det borde de få göra på Åland också.
CASPER WREDE
TIDIGARE VALADMINISTRATÖR