SÖK
MENY
En ny bottennivå i kommundebatten
Runa Lisa Jansson (Ob) lyckas med konststycket att sänka debatten kring kommunstrukturen till en ny låg nivå. En nivå där inflyttade ålänningar beskylls för att komma hit och gnälla och inte förstå sig på hur Åland är uppbyggt.
Mycket har sagts i frågan om kommunstrukturen och dess framtid, men mig veterligen är det den första gången så pass främlingsfientliga och inskränkta teorier presenteras på insändarsidor av en kommunfullmäktigeledamot. Detta är både oroande och destruktivt för framtiden.
Enligt Åsubs rapport från 2022 är 38 procent av ålänningarna födda utanför Åland. Detta är en enorm rikedom för vårt samhälle där nya idéer, kunskaper och välbehövlig arbetskraft samlas på vårt Åland. Både våra företag och även det politiska Åland är i behov av inflyttning för att överleva och utvecklas.
Man väljer nog inte att flytta till Åland tack vare vår kommunstruktur. Man flyttar hit för endera arbete eller kärlek. Ofta trots den byråkratiska kolossen vi byggt upp.
Vi borde på Åland i stället bli bättre på att inkludera inflyttade i beslutsfattandet både inom det kommunala och landskapet. Inom det kommunala bär partierna ett stort ansvar i att de bör arbeta ännu mer inkluderande.
På landskapsnivå skulle det vara önskvärt att arbeta för att frånkoppla kravet på finskt medborgarskap för hembygdsrätt. Det sistnämnda vore även en självstyrelsepolitisk vinst av rang. Tittar vi på diversiteten inom både kommunfullmäktige och lagting så har vi ett enormt jobb framför oss.
I tider där främlingsfientligheten blir allt mer utbredd och den politiska kartan polariseras i allt större utsträckning vill i alla fall jag arbeta för ett ännu öppnare och mer inkluderande Åland. Ett Åland där alla som vill bo här kan vara med och påverka, det är själva grundstenen i vår demokrati. En grundsten som borde vara en självklarhet för alla politiker.
MICHELE FERRARI (LIB)
