SÖK
MENY
En välskött offentlig ekonomi är grunden men ställer stora krav
Som konstaterats är en välskött offentlig ekonomi den viktigaste frågan i höstens val. Bra så, en välskött ekonomi är grunden till en god välfärd. Men detta ställer stora krav på kunskap, långsiktighet och inte minst förändringsvilja. Vi behöver hantera klumpsummefällan, som lärt oss att pengarna rullar in oavsett, samt bristen på skatteverktyg som omöjliggör en övergripande strategi för skatteintjäning.
Traditionellt har den åländska offentliga ekonomin balanserats genom ”osthyvling”. Man minskar budgetmedlen och förväntar sig att verksamheten ändå skapar minst samma servicenivå. Och man sjösätter ny kostnadsdrivande lagstiftning utan att öka budgeten.
”Osthyvling” bygger på idén att det finns en överkapacitet i förvaltningen som ledande tjänstemän känner till och kan ”osthyvla” bort. Men det går inte att ”osthyvla” i oändlighet, särskilt som den ofta sker utan konsekvensutredning.
Ett annat sätt att angripa problemet är att låna pengar. Man skjuter kostnaden på framtiden och betalar ränta under tiden.
Vi bör därför bara låna till investeringar som betalar igen sig så att de minst täcker hela lånekostnaden. Att låna till driften är däremot en ren förlustaffär. Att ”investera i driften” är rent nonsens om det inte innebär förändring till det bättre.
I en hållbar offentlig ekonomi betalar vi själva, inte våra barnbarn, för den välfärd vi konsumerar. Våra skattepengar ska inte gå till räntor för lån, de ska gå till vård, skola och omsorg!
Enligt min mening behöver vi lyfta blicken och våga ifrågasätta vad den offentliga verksamheten skall innehålla och hur servicen skall produceras. Vi måste våga ta steget att privatisera och konkurrensutsätta där vi får minst samma kvalitet.
Vi måste våga att ta steget in i moderna förvaltningsmetoder som vilar på processen att tillämpa bästa praxis baserad på nya metoder och tillvägagångssätt, som digitalisering, agilitet och modernt ledarskap. Offentlig verksamhet skall handla om att producera välfärd, inte att skapa mikrostyrning och onödig byråkrati.
Vi måste, definitivt, få ordning på den politiska stabiliteten och långsiktigheten. Det duger inte att slösa bort tiotals skattemiljoner på skadestånd och rättegångskostnader som uppstår på grund av vinglighet och egen politisk vinning. Samtidigt som vi ”osthyvlar” i välfärden. Våra skattepengar ska inte gå till skadestånd och dåligt rykte, de ska gå till vård, skola och omsorg!
En välskött offentlig ekonomi handlar också om att skapa resurser, där den främsta är det privata näringslivet. Här gäller framför allt att skapa ett win-win-samarbete där båda parter får gehör för sina utmaningar och behov, att det privata och det offentliga är i symbios.
Vi politiker skall aktivt skapa förutsättningar som näringslivet återbetalar i arbetsplatser och service. Detta innebär att även företagen skall ha samhällsansvar och vara beredda att upprätthålla viss samhällsviktig verksamhet utan vinstkrav.
Så här i valtider efterfrågas och debatteras konkreta åtgärder, vilket är på sin plats. Men den offentliga verksamheten är en stor och komplicerad apparat som kräver ett holistiskt synsätt av oss politiker.
Vi behöver ha ordning på, och tydlighet i, våra målsättningar på en övergripande nivå innan vi börjar fila på detaljerna. Vi behöver skapa trygghet i att vi kommer att driva våra frågor på ett resultatinriktat sätt.
Och vi behöver inse att en ansvarsfull offentlig ekonomi, i balans mellan intäkter och utgifter, utgör grundförutsättningen till en god välfärd.
ERIK SCHÜTTEN (MSÅ)
KANDIDAT I VALET
