SÖK
MENY
Fakta och forskning om hemskolning
I fredagens (2025-01-25) Nyan fanns en insändare om hemskolning. Då insändaren ger en något felaktig bild av forskningsläget ber jag att få komma med litet kompletteringar. Låt mig dock först slå fast att jag är övertygad om att de flesta föräldrar vill sina barn väl. Jag är dessutom övertygad om att det kan finnas situationer när hemundervisning kan vara ett bra alternativ, men man måste även se till barnens rättigheter till en adekvat utbildning.
I den utmärkta dokumentären i programmet ”Spotlight” framkom att det finns föräldrar som helst ser att barnen inte lär sig ”vissa saker”. Dessa föräldrar ville inte utveckla detta vidare, så vi kan bara spekulera. Var det matematik, biologi, historia?
En övervägande del av de som hemskolar i USA anger ”att ge en religiös uppfostran” som orsak. Man kanske vill lära ut att sexuella minoriteter är synd eller ”skydda” barnen från sexualundervisning. Det finns trots allt en orsak till att vi har en läroplan. Den är inte perfekt och revideras med jämna mellanrum, men syftet är att ge alla barn de verktyg som behövs för att klara sig i dagen samhälle. Uppenbarligen finns det hemskolare som inte håller med och det är detta lilla fåtal som på sikt äventyrar möjligheten till hemskolning.
I insändaren hänvisas till en rapport av Brian Ray (2003) beställd av en lobbyorganisation för hemskolare i USA. Svagheten i den rapporten är urvalet. Den baserar sig på självrapportering, utan att justera för störfaktorer som föräldrarnas inkomst, utbildning, sociala sammanhang etc. Samma gäller studier om hemskolades akademiska framgång (Rudner, 1999; Ray, 2009). Där har man tagit en självrekryterad grupp av hemskolare och låtit dem testa barnen i hemmen och sedan jämfört detta med andra, helt vanliga elevers resultat. Deras urval var vitare, mera förmögna och mera religiösa än genomsnittet, så allt som de studierna visar var att barn till vita, religiösa och förmögna amerikaner klarar sig bättre i skolan än genomsnittet.
Kort sagt: Ser man på totaliteten av forskningen så är det så att barn till välutbildade, förmögna familjer oftast klarar sig bra, oberoende av utbildningsform. Vad man inte kan göra är att dra det slutsatser som Linnea Alm och Anna-Pia Sandsnäcka gör om hemskolade barns sociala färdigheter, deltagande i demokratiska processer, eller resultat i standardiserade tester. Jag rekommenderar i stället en längre artikel i tidskriften ”The Journal och Educational Alternatives” Volym 9 2020. I den sammanfattar Kurszman et al forskningsläget på ett neutralt sätt och den artikeln ger en mera nyanserad bild än vad olika lobbyingorganisationer ger.
Just Brian Ray återkommer ofta i diskussioner om hemskolning. Jag rekommenderar verkligen alla att läsa artikeln ”Hur en mans felaktiga forskning används för att legitimera hemundervisning” publicerad 2023-12-11 i Washington Post. Där intervjuas Brian Rays hemskolade dotter som vittnar om en ofullständig undervisning i vissa ämnen och om ren misshandel. Samtidigt som hon faktiskt berömmer sina föräldrar, trots att de förskjutit
henne.
Ur Spotlights dokumentär och artiklar i lokalpressen framgår att den stora majoriteten av hemskolare på Åland verkar vara nöjda med systemet och accepterar att barnen måste följa läroplanen och att deras framsteg måste följas upp. Det är bra att hemskolningen diskuteras, men diskussionerna måste utgå från fakta. Det skulle även hjälpa om de som är kritiska skulle se skolan och läroplanen som en möjlighet och resurs, som många hemskolare gör i exempelvis USA och inte betrakta den som en fiende.
ANDERS GUSTAFSSON
