SÖK
MENY
Fakta om kärnkraft
Många ålänningar är negativa till kärnkraft och undrar varför den ställs mot vindkraft. Säger man kärnkraft ser folk genast en bomb. Men det är fel. Ett kärnkraftverk är ett ångkraftverk likt ett kol-, olje- eller gaskraftverk, där ånga från en ångpanna driver en turbin kopplad till en generator. Ångpannan har ersatts med en reaktor, som får vattnet att koka. Värmen uppstår när klyvbart material som uran 235, spjälks till andra grundämnen, fission. Alla ämnen består av kärnpartiklar, positivt laddade protoner, neutrala neutroner och negativt laddade elektroner.
När en atomkärna klyvs, blir det fria neutroner över. De träffar andra atomer, som då också klyvs. Processen genererar värme. Neutronflödet kontrolleras med kontrollstavar, som förs in bland bränslet. Anläggningen kyls med vatten, som också bromsar neutronerna till önskad hastighet. Kärnklyvningen upphör om neutronerna är för snabba. Klyvbara material är Uran med beteckningen U235 eller U233. Plutonium, Pu239, bildas i reaktorn under drift och deltar i processen. Ett annat ämne är Torium, som omvandlas till U233 och kan användas i framtida reaktorer och är en biprodukt i många gruvor.
Kärnkraft har felaktigt kopplats till kärnvapen. Civila reaktorer kan inte alstra vapenmaterial. Lika lite kan en kärnreaktor explodera som en bomb. Det har inträffat tre kända reaktorolyckor i världen. Three Mile Island i Harrisburg, USA 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima i Japan 2011. I Harrisburg uppstod en härdsmälta, bränslet blev så hett att det började smälta. Olyckan vållade inga skador utanför kraftverket. Tjernobyl var en militär reaktortyp, som inte används någon annanstans. Den saknade skyddsbarriär och orsaken var operatörsfel. Explosionen var en ång- eller vätgasexplosion. Liknande olycka är inte möjlig med dagens reaktortyper. Fukushima var inte primärt en reaktorolycka utan en tsunami. Kraftverkets yttre system skadades så att kylningen upphörde med härdsmälta som följd. Ingen människa skadades av strålning.
Kärnkraft är världens säkraste energislag. Frånsett Tjernobyl, där det räknas med mindre än 90 dödsfall, har kärnkraft inte orsakat ett enda dödsfall globalt så länge den funnits. Det är också det minst resurskrävande energislaget av alla. US Department of Energy anger att för att generera 1 terawatt timme el, behöver ett konventionellt kärnkraftverk 840 ton material. Motsvarande för vattenkraft är 12 760 och för vindkraft 9 310 ton. Med ny kärnteknik beräknas materialmängden minska till 250 ton.
Kärnavfall ses av många som ett stort hot, det måste förvaras i 100 000 år! Det är en sanning med modifikation. Knappt 10 procent av avfallet är högaktivt och behöver förvaras säkert i cirka 300 år. Resten är oförbrukat kärnbränsle, som kan tas till vara och återanvändas. Att gräva ner det är slöseri med resurser. I en ny generation kärnkraft kan det användas som bränsle. Inget nytt uran skulle behöva utvinnas.
I dag talas mycket om SMR, små modulära reaktorer. De kan använda konventionell teknik eller ny teknik, 4:e generationens reaktorer. Bland den nya tekniken finns blykylda reaktorer och MSR – Molten Salt Reactor, där bränslet är upplöst i flytande salt, som samtidigt är kylmedium. De här kan använda ”utbränt” kärnbränsle och i vissa utföranden också torium. SMR kan komma att byggas i storlekar från 300 MW ner till några enstaka MW. Produktion kan vara igång före 2030 och ett danskt företag planerar att leasa ut små reaktorer i containerstorlek. En sådan kan försörja Åland med el och värme!
JAN GRÖNSTRAND
