Förvalta istället för att bygga skrytbyggen
Ibland ter det sig som om Åland har hybris. Kanske måste vi ha lite hybris i grunden då vi lever på en liten ö i nord och ska klara oss själva efter bästa förmåga. Dock slår hybrisen enligt mig ibland fel, framförallt i det politiska klimatet. Politiken blir ofta att handla om att det ska byggas olika saker eller trängas in företag på absurda ställen för att få skattepengar att trilla in i just min lilla kommun. Konstgjorda öar i Slemmern, stora bostadsområden i känsliga miljöer som på Svinö holme eller den ena rondellen efter den andra blir att låta som att vi ska rädda världen, Åland och Mariehamn.
Jag går i min hemstad Mariehamn. Vad är det som är vackert här och kännetecknar stan? Jag går genom Esplanaden, ner till Pub Bastun vid Västra hamnen, tittar på Pommern, går längs Sjöpromenaden och njuter av utsikten. Jag gläds åt våtmarken en bit bort som kämpar på för vattenkvaliteten i Svibyviken, i nuläget dock utan medverkan från grannkommunen, ett problem som uppstått eftersom Svibyviken oturligt nog råkar delas av två små kommuner, och inte bara tillhöra en och just den kommunens styrande allena. Jag går mot Tullarns äng, Lilla holmen och bryggan. Jag passar på att gå via Södragatan för att titta på Mariehamns vackraste bebyggelse och spanar in Hilda Hongell-villorna. Jag gläds åt att Mariehamns gamla rådhus kommit till användning igen. Från Lilla holmen tittar jag bort mot den fina våtmarken vid Nabben, och konstaterar att jag idag skulle kunna ta ett dopp i Slemmern tack vare tillfällig ok vattenkvalitet. Jag förundras över att vi inte har en enkel allmän bastu i Mariehamn dit vi skulle kunna gå för att basta och doppa oss i havet. Jag förundras över att vi inte har några enkla fågelskrämmor på stränderna som under kanadagås-säsongen kunde hålla gässen borta från strandkanterna. Jag har hört flera styrande ha problem med att Lilla holmen och Nabben är så fullbelagda på somrarna, att något måste göras. Som småbarnsförälder som gärna är på Åland på sommaren är jag en frekvent strandgäst på stadens stränder. Jag har aldrig varit med om att vi inte skulle ha fått plats. Däremot har jag varit med om att behöva checka in algläget för att se om det går att simma.
Jag undrar vad ett nytt bostadsområde i Slemmerns närhet skulle göra för vattenkvaliteten i det grunda vattnet, och jag undrar hur kul det blir att vara i Mariehamn på sommaren om vi inte kan bada i havet. Tänk om man i Mariehamn skulle kunna unna sig större inflyttning till grannkommuner och samarbeta med dem, samtidigt som man tar hand om sina invånare, planerar för några Tiny houses och liknande där det passar och passar på att främja ett levande centrum utan biltrafik som lever upp tack vare ett rikt kultur- och föreningsliv och möjlighet till cirkulära tjänster; verksamheter som redan idag finns i staden. Lite lokal, ekologisk mat på det och du är hemma.
Vi behöver inte alltid behöver ta i från tårna i vår samhällsplanering. Se på det du har och förvalta. Med små medel och rätt tänk tar du dig smart framåt. Natur, människor och historien är det som gör Mariehamn unikt. För naturförbättrande och sociala åtgärder finns mängder av EU-medel att söka. Vi behöver inte sitta i vår ensamhet och skapa oss hybris. Vi är, på vår ö, också en del av den internationella världen och med snart fler än 8 miljarder människor på jorden behöver vi ta oss hållbart framåt tillsammans.
JESSICA SUNDBERG (S)