Under min föräldraledighet har jag haft möjlighet att analysera de grundstrategier som används inom vår offentliga sektor. Det är tydligt att åtgärderna som vidtas handlar mer om desperation än att faktiskt åstadkomma varaktig förbättring. För att möta framtiden behöver vi agera med handlingskraft och fokusera på att strukturerat arbeta med de bakomliggande grundorsakerna och bygga bort den fragmentering som råder på Åland.

Jag vill betona att följande beskrivning är min personliga och allmänna uppfattning om hur utvecklingsfrågor hanteras på Åland. Det finns säkerligen även många positiva exempel.

Följande åtgärder är vanligt förekommande för att demonstrera att utvecklingsfrågor hanteras inom olika verksamheter:

1. Omorganisation: Det är populärt att flytta runt rutor och interna gränser, men det leder sällan till väsentliga förändringar i verksamheten. En ny chef förväntas exempelvis som regel presentera ett nytt organisationsschema redan under första halvåret.

2. ”Outsourcing”: Att lägga ut delar av verksamheten på andra kommuner, förbund eller privata aktörer är inte alltid lösningen. Det kan vara en kortsiktig lösning, men det adresserar inte de underliggande problemen.

3. Begära större anslag: Att bara öka budgeten löser inte problemen i sig. Det behövs en tydlig strategi för hur pengarna ska användas på ett effektivt sätt för att skapa verklig förbättring.

4. Anställa en ny chef: Att förvänta sig att en enskild person ska frälsa organisationen och lösa alla problem är totalt orealistiskt. Om bakomliggande orsaker inte hanteras så kommer nya chefer behöva rekryteras med korta intervall.

5. Kostnadsbesparingar: Att bara skära ner på kostnadssidan kan leda till att långsiktig planering och strukturerat arbete med verksamhetsutveckling blir lidande. Vi måste se till att ha tillräckliga resurser för att samtidigt kunna arbeta strategiskt.

6. Riktade projekt: Att skapa projekt är bra, men de måste vara välplanerade och ha tydliga mål och mätbara resultat. Annars riskerar de att bli ännu ett sätt att slänga pengar på problemet utan att egentligen åstadkomma något varaktigt. Projekt som resulterar i att endast beskriva kända problem och sammanfatta kända rapporter är exempel på sådant slöseri.

Det är uppenbart att våra strategier många gånger handlar mer om att agera desperat genom att ”slänga pengar” på problemet eller ”springa fortare” utan att faktiskt adressera de underliggande orsakerna till våra utmaningar. Det är dags att bryta denna negativa cykel och i stället fokusera på verklig förbättring.

Framtiden kan inte mötas med desperation. Vi behöver agera med handlingskraft och strukturerat designa tjänster som primärt möter användarbehoven i stället för att begränsas av gränsindelningar. För att skapa verklig förbättring på Åland måste vi därför fokusera på att bygga bort den fragmentering som råder. Vi måste bryta ner silos och främja samarbete och integration över sektorer och organisationer. Det kräver ett helhetsperspektiv och att vi ser bortom våra egna ansvarsområden för att uppnå en sammanhängande och effektiv offentlig sektor.

Verklig utveckling handlar slutligen också om att bygga på vår gemensamma förmåga att anpassa oss till förändringar. Vi lever i en tid där förändring är konstant och behoven ständigt föränderliga. Därför kan inte våra sätt att organisera och producera service vara statiska. Så låt oss sluta vara rädda för förändring och istället omfamna den som en möjlighet till verklig utveckling.

ARSIM ZEKAJ (S)

Mer läsning

Flera tak skadade i stormen – femtontal uppdrag för räddningsmyndigheten

En hyllning till det sista decenniet med angelägen rockmusik

Personbiljetter kan införas på skärgårdsfärjorna