SÖK
MENY
Fri rörelse är en rättighet, också för personer med demenssjukdom
Imorgon skall stadsfullmäktige ta beslut om demensboendets placering och stadsstyrelsens förslag till fullmäktige är att förverkliga det i Hälsans Hus, detta trots att de viktigaste förutsättningarna för ett bra boende inte föreligger där. Demensföreningen har gett ett utlåtande inför beslutet och vissa delar av utlåtandet vill jag särskilt lyfta inför beslutet.
Vi vet idag att behandlingen av demenssjukdom är lika med ett gott omhändertagande och bemötande i alla skeden. Det allra viktigaste man kan göra för att upprätthålla livskvaliteten för en person med demenssjukdom är att ge personen möjlighet att delta i kända vardagliga aktiviteter (hushållssysslor, trädgårdssysslor, sociala aktiviteter, kulturaktiviteter, med mera) samt att upprätthålla rörelseförmågan. Detta minskar frekvensen av beteendestörningar, förbättrar sömnen och det psykiska måendet hos personerna och minskar stol- och sängbundenhet. Detta i sin tur minskar vårdtyngden, och en dylik verksamhet ökar personalens trivsel, vilket gör rekrytering av personal lättare. Även behovet av psykiatrisk medicinering minskar vilket leder till minskade kostnader för läkemedel, men även för omkostnader för biverkningar av mediciner, såsom fall med frakturer med mera. Boendet behöver vara planerat för att möjliggöra och stimulera de boendes deltagande i vardagliga aktiviteter och deras vilja att röra på sig.
Framförallt behöver boendet möjliggöra den boendes rätt till fri rörelse, det vill säga att kunna gå såväl ute som inne på egen hand utan personal eller anhöriga med. Det behöver finnas tillräckligt långa gångstråk inomhus utan hinder, och det skall vara lätt och tryggt att komma ut och gå på egen hand. Även utomhus behöver det finnas tillräckligt långa, trygga, inhägnade promenadstråk utan hinder. Detta är omöjligt att åstadkomma vid Hälsans hus. Idag är dörrar till vid Trobergshemmet låsta och man kommer inte ut utan personal eller anhörig med sig, vilket gör att de boende blir sittande inne en stor del av tiden.
Rätten att röra sig fritt är en grundlagsenlig rättighet som gäller även personer med demenssjukdom. Att förhindra denna rätt är ett av de grövsta brotten man kan begå enligt finländsk lagstiftning. I Finland har man rätt att låsa dörrar enbart i fängelse, i häkte och på sluten psykiatrisk avdelning, på den sistnämnda för personer som fyller vissa kriterier. Det är ur mänsklig synpunkt förståeligt att man låser dörrar på Trobergshemmet idag då utemiljön ser ut som den ser ut. Men det är inte lagligt. Med den kunskap vi har idag om den fria rörelsens betydelse är det orimligt att bygga ett nytt boende utan att i första hand planera placering och arkitektur enligt lagstiftning och kunskap om demensboenden.
Att gå in för en placering av demensboendet där fri rörelse i tillräcklig utsträckning inte är möjligt och dörrar fortsättningsvis måste hållas låsta är inte modern eller värdig vård.
EVA ERIKSSON
SPECIALIST I PSYKIATRI
