Har Åland redan överlåtit sin demilitariserade position åt Elon Musk?
I en månads tid har vi kunnat följa den dramatiska politiska utvecklingen i USA, där Donald Trump återigen tagit makten – denna gång med entreprenören och mångsysslaren Elon Musk vid sin sida som en informell ”högra hand”.
Den 19 februari 2025 publicerade Nya Åland en notis om att Musks internettjänst Starlink nu är tillgänglig på Åland. Öriket är inte längre en vit fläck på kartan, utan nu når bredbandsinternet även de mest avlägsna åländska skären.
På ytan låter det som en fantastisk nyhet: snabb och stabil uppkoppling i hela landskapet – vad finns där att ogilla?
Tja, kanske var det så ännu 2023 när landskapsregeringen började arbeta för att få Starlink till Åland. Men med de senaste veckornas politiska turbulens i USA väcks en rad oroande frågor om Ålands framtid och dess strategiska position.
Före sin politiska karriär var den excentriske Musk mest känd som en visionär entreprenör – en pionjär inom elbilar, rymdfart och satellitbaserad internetuppkoppling. Vi minns hur Ukraina nyligen tackade Musk för Starlinks avgörande roll i landets försvar mot Ryssland.
Men på bara några veckor har bilden förändrats radikalt. Trump och Musk har kastat om spelreglerna i Washington, vänt Europa ryggen och öppet börjat flirta med Ryssland och Vladimir Putin. Det senaste chockbeskedet: USA hotar nu Ukraina med att stänga av Starlink om landet inte går med på en ”deal” om dess naturresurser.
Vad är det för fel med snabbare Netflix, YouTube och TikTok då?
Då måste vi blicka bakåt drygt 50 år i tiden, när den amerikanska militären utvecklade det som skulle bli internet, då under namnet ARPANET. Syftet? Ett robust kommunikationssystem som skulle överleva ett kärnvapenkrig.
När internet blev en global företeelse föll dess militära rötter i glömska. Men med dagens geopolitiska spänningar känns de skrämmande aktuella igen.
För sanningen är att Starlink – med några smärre modifieringar – kan användas inte bara för internetuppkoppling utan även för spioneri och modern krigsföring.
Vad innebär då det att en privat aktör, som redan administrerar över 7000 satelliter i omloppsbana, nu har täckning över Åland – ett demilitariserat område?
Borde vi ta ett steg tillbaka och seriöst överväga alternativa bredbandslösningar innan vi helt släpper in en spelare vars lojaliteter skiftar med vinden?
Eller har Åland redan sålt sin själ – för all framtid?
BJÖRN “NALLE” ÖSTERMAN
FÖRFATTARE, JOURNALIST, STUDERANDE PÅ GRIT:LAB
MARIEHAMN, ÅLAND