SÖK
MENY
Har livsmedelsstrategin verkligen floppat?
Efter att ha läst Nyans notis om budgeten (2.11), plockar jag fram arkivet för Livsmedelsstrategin. Överst ligger dokumentet ”Process för att implementera Ålands hållbara livsmedelsstrategi”, daterat tidigt 2017. Ett dokument som klargör hur strategin skall implementeras med tidtabeller, kostnadspunkter, aktiviteter och roller. Ett av flera dokument som ignorerades av dåvarande landskapsregering och som ledde till att livsmedelsstrategin fick forma sig i helt andra organisationer än hos de som idag ropar efter en ny strategi för att den gamla inte ‘ägdes’ av någon.
En strategi är en metod för att i tanken uppnå ett mål. Den sätter oss på kartan, visar utmaningarna och möjligheterna, hjälper oss att navigera framåt. Den följs av ett i mitt tycke viktigare steg, att implementera, det vill säga få saker och ting att hända. Något som i vår SHIT- (Skör, Hispig, Ickelinjär och Totalt obegriplig) värld är extremt brådskande och livsviktigt. En strategi som tas fram för förändring på bred front, ägs av alla som vill använda sig av den. I Ålands fall har det tacksamt nog varit många.
Strategin har bland annat resulterat i:
– En prisbelönad agroekologisk symbios på Orkla.
– Att fiskodlarna jobbar med cirkulära pilotprojekt kring slamhantering och vassklippning.
– Att de processande livsmedelsföretagen engagerar sig i energi- och vattensparande lösningar.
– Att flertal lantbruk systematiskt utvecklat åtgärder för levande landskap, biodiversitet och avancerad betesdrift.
– Att Åland blivit en uppskattad plattform för pilotprojekt och försök bland annat tillsammans med de finska ministerierna.
– Att projekt som Hungry for Saltvik, Så in i Vassen, Smarta Vatten, Nästa generation naturbeten och Vattensmarta matsystem utförts och pågår.
– Att Åland just nu är med och ansöker om projektmedel från ett av EU:s största Horizon program inom Soil Mission för att tackla den tuffaste utmaningen vi har inom livsmedelsproduktion idag – våra jordars vacklande hälsa – påskyndad av klimatförändring och industriella jordbruksmetoder.
Att uppdatera och revidera sina strategier är självklart och skall göras ofta. Att landskapsregeringen nu skall omarbeta strategin kan ifrågasättas. Till vilken nytta? Ser man utmaningar med beredskapsfrågor, transporter, gödselbrist och dyra insatser – jobba på det, lös det – praktiskt. Tåget rusar på, hoppa!
Vad Åland behöver idag är välfinansierade, långsiktiga, riktade insatser för praktiska mätbara åtgärder som förbättrar ekosystemprocesserna i tandem med havs- och lantbruksföretagens lönsamhet. Våra ekosystems slitstyrka avgör vår livsmedelsproduktions framtid och just nu behöver vi öka tempot mer än någonsin. Lösningarna finns, de behöver tas i bruk.
”… att producera högkvalitativ näring åt så många konsumenter som möjligt från så närproducerade råvaror som möjligt. Målsättningen är att via cirkulation och innovation, även öka självförsörjandegraden av insatser. Ju mer vi kan basera produktionen på lokala och förnyelsebara resurser, desto robustare och klimatanpassad är livsmedelsproduktionen. …. utgångspunkt har varit att använda näringsämnena rätt, öka precisionen och optimera balansen. De cirkulära modellerna är i fokus. Även samverkan med naturens processer är viktig -på vilka sätt kan man komma närmare en cirkulärt organisk, samt biologisk produktion med minimal kemikaliebelastning?”
Ett utdrag från nuvarande strategi, låter à jour och visar riktningen. Vi jobbar vidare.
PATRICIA WIKLUND
INVENIRE AB
