SÖK
MENY
Har SFP glömt sitt framgångskoncept?
Med anledning av artikeln om hur Mats Löfström borde rösta vid en kommande omröstning om förtroende för Finlands regering vill undertecknad komma med följande åsikter.
Jag bodde på fastlandet mina 27 första år kontinuerligt på fastlandet före jag flyttade till Åland. Efter det har jag i kortare perioder varit tillbaka där för studier och arbete. Jag anser mig därför ha fått en god kännedom om finsksinnad rasism, speciellt mot svenskspråkiga och anser mig ha en uppfattning om hur man hanterar den. Den sitter djupt i samhället och finns i alla partier.
Den som tror att frågan löses genom att kalla motståndarna för skitkorvar misstar sig grovt. Det är inte svårt att få den uppfattningen att detta är vad Eva Biaudet och SFP försöker göra. Jag bara ryser vid tanken på vad följderna kan bli i framtiden.
Jag anser att Mats Löfströms beslut att rösta blankt i omröstningen om förtroendet för Vilhelm Junnila och Finlands regering var otroligt klokt och jag hoppas att han fortsätter på samma linje även i fortsättningen. Jag är av den åsikten att det ligger i vårt, ålänningarnas intresse som ”super Finlands svenskar” att upprätthålla ett respektfullt förhållande även till anhängarna av sannfinnarna.
Har SFP helt glömt principerna för att få inflytande som gällt de senaste 50-60 åren?
Hur har Emma Harald, i sin analys av Vilhelm Junnilas avgång kommit fram till att det var ett ingripande av Sauli Niinistö som framkallade avgången? Vad jag förstår så var det att de meriter som han uppgett inte stämde som gjorde att han bestämde sig för att självmant avgå. Presidenten förefaller enligt undetecknad vara tillräkligt taktiskt bevandrad för att inte ens försöka avsätta en minister.
TOM KAUNISMAA
REDAKTIONEN SVARAR:
Presidenten ska inte blanda sig i inrikespolitiken och gör det väldigt sällan. Därför var det anmärkningsvärt att presidenten uttalade sig om uppståndelsen kring Junnila. Presidenten sade bland annat att det är viktigt att regeringen ser till att dess politik åtnjuter västerländsk uppskattning och är i enlighet med våra värderingar.
Vad exakt som fick Vilhelm Junnila att fatta sitt beslut känner väl enbart Vilhelm Junnila till, men min slutsats är att presidentens uttalande satte press på både Vilhelm Junnila, partiordförande Riikka Purra och statsminister Petteri Orpo i den situationen.
EMMA HARALD
