SÖK
MENY
Hellre individuella lösningar än hemspråksundervisning
Ålands socialdemokrater vill införa hemspråksundervisning i den åländska grundskolan.
Allmän hemspråksundervisning infördes i Sverige 1977 och har därefter varit långt ifrån okontroversiellt. Till kritikerna hör bland andra Lärarnas riksförbund, som sagt att det inte är övertygat om att påståendet att ”goda språkkunskaper på sitt hemspråk främjar skolframgång” alltid gäller och definitivt inte om det sker på bekostnad av undervisningen i svenska (Svd 15/4 2004).
På senare tid har hemspråksundervisningen i Sverige också kritiserats för att den är en dyr, samhällsfinansierad apparat som i praktiken inte klarat av att förse alla därtill berättigade elever med hemspråksundervisning. Till exempel har skolverket reagerat mot det växande antalet kommuner som inte klarar av att erbjuda sina elever modersmålsundervisning (ledare i Expressen 12/9/2007).
Idén om att alla med ett annat språk än svenska som modersmål automatiskt ska ha rätt till skattefinansierad hemspråkundervisning är märklig, och ännu märkligare blir den i åländska förhållanden – 27000 invånare, 63 nationaliteter och 49 språk. Att föra vidare hemspråket är i första hand föräldrarnas uppgift, i andra hand samhällets.
Vi inom Fs har klart och konsekvent uttalat att vi inte är intresserade av den rikssvenska hemspråksmodellen. Vi arbetar för ett flexibelt utbildningssystem som respekterar elevernas olika önskemål, förmåga och ambition.
Vi anser att man i stället, inom ramen för det befintliga grundskolesystemet borde försöka hitta individuella lösningar som säkerställer att man har möjligheten att utveckla sitt modersmål under skoltid, vare sig det är finska, engelska, ryska eller någonting annat. Ytterligare en möjlighet är att frivilligorganisationer och kulturföreningar, understödda av landskapet, kan bidra till modersmålets utveckling.
Med ryska som talat hemspråk behöver man inte en avancerad kurs i ryska, utan kanske uppmuntran och handledning för att använda kyrilliska bokstäver, läsa rysk litteratur och lära sig rysk grammatik.
Klart är också, att en gräns måste dras någonstans – finska, engelska, estniska, ryska och spanska? Eller thailändska, arabiska, farsi och franska?
Språk är inte tungt att bära och hela Åland vinner på att vi har språkkunniga medborgare, men hemspråksundervisning enligt rikssvensk modell är knappast den mest ansvarsfulla vägen framåt.
Med vänlig hälsning,
Wille Valve (Fs)
willevalve.blogspot.com
Mera om ämnet:
Ledare i Expressen 12 september 2007 Hellre svenska än hemspråk.
Artikel i Svenska Dagbladet 15 april 2004 50 miljoner till ny satsning på hemspråk
Angående forskning kring hemspråksundervisning, se artikeln
Lars Åberg om arabiska förskolor i Sydsvenskan 19 mars 2005.
Examensarbete från Malmö Högskola, Robert Calmstedt och Ulrika Hugoson. Hur modersmålslärare arbetar för att stärka elevers identitet och historiemedvetande (Höstterminen 2006)
