SÖK
MENY
HI en garant för ekologisk odling
En femtedel av alla åländska ekologiska gårdar övergår till konventionell odling, det står att läsa i nyheterna. Redan tidigare i våras kom den tråkiga nyheten att den åländska ekologiska mjölken försvinner från kyldiskarna. Detta innebär mer konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel i vår åländska natur.
Orsaken heter sviktande lönsamhet. Lönsamheten för både det konventionella och det ekologiska jordbruket styrs i stor utsträckning av jordbruksstöden via den så kallade CAP-strategin. I tillägg till det pågår det samtidigt en negativ konsumenttrend där (upplevda) dyrare ekologiska produkter väljs bort i allt större utsträckning då hushållsekonomin blir allt stramare. Det är i dessa tider som samhället behöver ta ett extra ansvar för att stärka den ekologiska odlingen och inte bara passivt sitta och titta på en negativ utveckling.
Landskapsregeringen har dock försvårat för det ekologiska. I den nya CAP-strategin skars stödet för ekologisk vall ned med 80 procent. Det är just vallodlingen, som är basen i den ekologiska odlingens växtföljd, som samlar kväve ur luften till odlingen i stället för allt dyrare konstgödsel som används i den konventionella odlingen.
Hållbart initiativ kämpade hårt för att hålla kvar stödet på den tidigare nivån men att villkora det för att minska tendensen till dålig avkastning. Detta förslag, som dåvarande utvecklingsminister Alfons Röblom lade fram, röstades ned av Centern, Moderaterna och Obundna.
Styr man å ena sidan bort från den ekologiska ”gödseln” – ekovallen – och samtidigt, som landskapsregeringen gjort, lindrar kostnadsökningarna för konstgödsel, då skapar man snarare en situation med dyrare priser för ekologiska produkter.
Många skolkök använder redan åländska ekologiska råvaror, men det borde bli en norm för de offentliga köken att ha huvudsakligen ekoprodukter i maten. Hållbart initiativ föreslog i våras att landskapsregeringens axgansatsning i bespisningarna aktivt skulle premiera ekologiska produkter. Inte heller detta fick något gehör.
Politiken måste också se till att resurser finns för att främja kunskapsutbyte och utbildning mellan forskare, bönder och branschaktörer. Landskapsregeringen kunde göra mycket mer genom landsbygdscentret och avtalet med Hushållningssällskapet. Genom att styra dessa verksamheter mot aktiv omvärldsbevakning, rådgivning, försöksverksamhet och projekt inom enbart hållbara jordbruksmetoder skulle vi mer effektivt använda skattemedel på ett sätt som aktivt bidrar till den utveckling vi vill se. Också detta HI-förslag röstades ned i höstas.
Det ska vara lönsamt att bedriva ett klimatsmart, giftfritt och biopositivt jordbruk. Och det ska vara lätt för konsumenten att välja de produkter som inte bara är goda utan också minskar spridningen av gifter och övergödningen av våra vattendrag samt binder ned kol i jordarna. Hållbart initiativ har varit och är fortsättningsvis en garant för en progressiv politik som sätter lönsamhet och naturens hälsa i centrum för livsmedelsproduktionen.
ANDERS STENMARK (HI)
LAGTINGSKANDIDAT MED 30 ÅRS ERFARENHET AV EKOLOGISK LAMMUPPFÖDNING SAMT POLITIKRÅDETS ORDFÖRANDE
ERICA SCOTT (HI)
TALESPERSON, LAGTINGSKANDIDAT
SIMON HOLMSTRÖM (HI)
LAGTINGSGRUPPENS ORDFÖRANDE
