Den åländska lagen om näringsrätt och näringstillstånd är i grunden en försäkran om att vi konsumenter ska få service på svenska. Dagens lag är bristfällig, bland annat saknas möjligheter att återta redan beviljad näringsrätt då företag väljer att strunta i kravet på svenska.

Med den nya lagen vill lagtinget undvika nya ”JYSK-fall” med kvitton enbart på finska och med bristfällig, nödvändig information om varor och tjänster på svenska. Även de anställda inom alla företag verksamma på Åland ska ha rätt till att få arbetsavtal och lönespecifikation på svenska. Kravet följer helt sjävlstyrelselagens anda och mening om att bevara vårt svenska språk.

Mot bakgrund av detta framstår sig Högsta domstolens slutsats om att språkkravet i den nya lagen om näringsrätt strider mot EU-lagstiftningen om fri rörlighet för unionens medborgare som helt horribelt. Har Finlands högsta juridiska instans koll på att Frankrike har motsvarande krav för att garantera franska som bärande nationellt språk?

Och på tal om fri rörlighet för EU-medborgare; hur kan det enligt HD samtidigt vara okej att Finland håller fast vid kravet på finländskt medborgarskap för att en person ens kunna söka åländsk hembygdsrätt? Det är väl diskriminering om något.

Beslutet visar att HD är ute på mycket grumligt politiskt vatten i syfte med att sakta men säkert urholka och slutligen sänka Ålands självstyrelse.

JONNY LANDSTRÖM

Ålands Framtid

Mer läsning

Ny arbetsgrupp ska ta arbetet med självstyrelselagen framåt

Ny lag kräver att mopeler och elskotrar måste trafikförsäkras

Veronica Thörnroos frågade om förlikningen