SÖK
MENY
Holmbergs populistiska grepp är föga förvånande
Att John Holmberg (Lib) sällar sig till de som gärna ser enkla lösningar på en komplexa problem är kanske ingen överraskning men ändå en besvikelse.
Nu börjar Holmberg visserligen sin insändare med ett försök att hitta vår minsta gemensamma nämnare, men jag kan ändå inte se hans insändare som något annat än ett populistiskt dokument som bara stärker min bild av att risken är stor att eventuella beslut i örn frågan riskerar att fattas på felaktiga och eller bristfälliga grunder av såna som JH.
Även jag hittar en punkt där JH och jag verkar ha samsyn: Det finns en del jägare som gör hedervärda insatser i vår natur. Om intresset för att jaga mårdhund och mink kan stimuleras med en utökad skottpeng så tycker jag det vore på sin plats att skjuta till medel för detta.
Jag saknar konkreta förslag från JH på hur vi skall komma vidare i denna fråga, saknar uppmaningar om vidare studier och forskning. Istället gör JH som flera andra jag debatterat med och målar upp en bild av att det skulle vara vanligt förekommande att se flockar med 30-40 örnar ute bland våra kobbar och skär. Så är det absolut inte, jag vill påstå att dessa observationer av 30-40 unika individer i en och samma flock är lite av råttan i pizzan fenomenet.
Att behandla ett symptom och helt förbise själva sjukdomen är lite som att hoppas på placeboeffekten. Därför måste det till breda studier kring vad det är som är utgör det största hotet mot ejderstammen i hela östersjön.
Jag hoppas att JH talar för sig själv och inte är representativt för hur resten av hans parti ser på det åländska havsörns beståndet och den eventuella kopplingen till minskningen av ejderstammen i hela östersjöområdet, märk väl ejdern minskar även i områden där det finns betydligt mindre havsörn än vi har här hos oss.
Conny Nylund
