DELA

Hur avser ÅHS styrelse utveckla personalinflytandet inom ÅHS?

    I såväl regeringsprogram som i landskapsregeringens budget för 2025 anges klart att personal och patientinflytande bör utvecklas inom ÅHS. Det är mycket välkommet. 2010 valde man att frånta de fackliga organisationerna närvaro- och yttranderätt på ÅHS styrelsemöten, vilket var synd. Den så kallade samarbetskommittén har ingen direktkontakt med styrelsen, endast mötesprotokollet delges styrelsen för kännedom. Ordförande och viceordförande utgörs vardera av arbetsgivaren.

    ÅHS ordförande Sara Kemetter har den 14 februari en insändare i vardera lokaltidningen där hon synes vara nöjd med det aktuella personalinflytandet. Den 10 februari intervjuades ordförande Kemetter i Ålands radio. Hon angav att styrelsen representerar arbetsgivaren och ansåg uppenbarligen på denna grund att facken inte skall ha tillträde på styrelsemötena. Hon säger också att anställda bör ” (…) kontakta sin förman, det är inte så att anställda direkt ska prata med den högsta ledningen”.

    Ordförande Kemetter har här felaktigt uppfattat styrelsens uppdrag, styrelsen representerar inte arbetsgivaren. Styrelsen representerar uppdragsgivaren och representerar här samhällsintresset. Väljarna är genom lagting och landskapsregering uppdragsgivare för styrelsen. Ingalunda representerar styrelsen arbetsgivaren, arbetsgivaren utgörs av ledningsgruppen med delegering till klinikchefer och klinikledning.

    Just nu håller man på att dra in halva läkarsekreterarresursen, 20 tjänster skall upphöra. Orsaken anges i ledningsgruppens protokoll som delgivits styrelsen vara en inbesparing. Denna angivna inbesparing görs uppenbarligen på basen av en konsultrapport. Däremot har styrelsen mig veterligen ännu inte träffat representanter för det sjuttiotal läkare som skrivit en insändare som ifrågasätter det kloka i denna åtgärd. Därtill har ytterligare tjugonio primärvårdsläkare skrivit till ledningsgruppen i denna fråga.

    De som förstår konsekvenserna av denna åtgärd är personalen ute i kärnverksamheten i mycket högre utsträckning än ledningsgruppen. Detta fall visar tydligt hur viktigt det är med personalrepresentanter i styrelsen. Nu förefaller det som om styrelsen enbart utgår från beredande tjänstemans/arbetsgivarens perspektiv. Det är olyckligt.

    Jag har ställt en skriftlig fråga den 31 januari till landskapsregeringen hur man avser bemöta kritiken från ÅHS läkarkår om sekreterarfunktionen. Denna fråga bör naturligtvis även ÅHS styrelse besvara. Men kanske styrelsen redan tagit kontakt eller avser att ta kontakt med berörd personal och fack?

    Jag vågar påstå att kunskapen i denna fråga är betydligt större hos läkarkåren, sköterskor och sekreterare ute i verksamheten än i ledningsgruppen eller hos en inrest konsult. Personalmedverkan borde vara självklar när olika sparåtgärder diskuteras och planeras.

    MOGENS LINDÉN

    LÄKARE, LAGTINGSLEDAMOT (GV)