DELA

Hur man ser på KST utanför Åland

Då man läser Funk 2/2022, så på pärmen så står det ”Åländska vårdreformen blev till pannkaka”.

Sedan då man läser hela texten i tidningen, så är den full med bortförklaringar av både Katarina Dahlman och Andrea Björnhuvud. De påstår att personalen inte har haft tillgång till material och därav har det blivit som det har blivit, med att till exempel stadsbidragen har blivit försent utbetalda, samt att alla skall ha samma service.

Sedan underskattar man nog lite vad gäller att KST:s utgifter borde jämna ut sig. Lumparland skulle betala ifjol 200 000 euro till KST vilket skulle vara dyrare än om man hade en egen socialbyrå i kommunen. Detta ett påstående från Björnhuvud, samt att man skulle ha läget under kontroll och att alla, märk väl alla skall ha en egen handläggare. Tillåt mig skratta.

En positivt uttalande av Katarina Dahlman är att KST inte har varit tvunget att skära ner på servicenivån. Där håller jag med att servicenivån är under all kritik. Ta från dem som redan inte själva kan föra sin egen talan, dem kör man över. Dagisverksamheten under ett och samma tak, bara för att man vill ”gömma” undan de som har ett funktionshinder.

Sedan så täcks man från styrelsens sida komma med att man måste ha mera pengar. Nej, skär ner på personalen på KST och se till att de arbetar som de skall och se till att de som är vårdare och har sina barn hemma inte får räkningar på 4 000 euro för mat och uppehälle, då de bor hemma. Samt se till att assistenterna finns för den som verkligen behöver en och låt inte de vänta.

Samt se över de som har färdtjänst enligt Socialservicelagen och ta bort de som kan använda sig av egen bil.

Åland har skrivit på Barnkonventionen men även konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, när skall KST:s personal läsa och följa den? Just nu så fullkomligt struntar man i dessa två konventioner.

SUSANN LAAG-SÖDERSTRÖM