SÖK
MENY
Hur renoverar man en gammal masonitskiva?
”Det tog människan 10 000 år att lära sig bygga det perfekta huset. Och det tog sedan 50 år att glömma allt man lärt sig.”
Denna sommar har jag renoverat 120 år gamla fönster, och de blev som nya. Endast ett fönster måste slängas; fönstret som sattes in på 80-talet. Fram till början av 1900-talet förstod man att använda hållbara material och beprövade tekniker. Man hade inte råd att bygga nytt vart 50:e år.
I dag har klimatet inte råd med fuskbyggen. En nybyggnation producerar drygt 13 gånger mer koldioxid jämfört med att renovera en befintlig byggnad. I flera länder börjar man därför med att se vilka material som går att återanvända. Återanvändning framför återvinning.
Det ställer dock höga krav på hållbara material. Att totalrenovera en byggnad med sämre material är i många fall samma sak som att bygga nytt, eftersom inget går att bevara. För hur renoverar man en gammal masonitskiva? I ett skogsrikt land som Finland är det obegripligt att vi fortfarande premierar miljöbelastande material som betong, stål och glas framför trä.
Byggnaderna måste också ha en anpassningsförmåga, det vill säga att man redan vid skissbordet anpassar husen för flera olika verksamheter. De flesta byggnader kommer nämligen att komma till ny användning minst en gång under sin livstid. På så sätt framtidssäkrar man byggnaden och minskar behovet att bygga nytt.
Här kan landskapet göra konkret och direkt skillnad. Ställ högre krav på hållbarhet vid offentliga upphandlingar. När vi höjer efterfrågan på hållbara material och tekniker kommer byggbranschen att följa. Det ställer i sin tur högre krav på yrkesutbildningarna. Det råder idag extrem brist på sotare, murare och hantverkare som är bekanta med äldre metoder.
Med en grön offentlig upphandling kan Åland dels säkra att hantverkskunskaperna inte går förlorade, dels bidra till ett hållbart byggande. Då ger vi ålänningar om 120 år en chans att bevara det som byggs idag.
Philip Björkqvist (HI)
